Färgåtergivning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet färgåtergivning

1. Gatlamporna står oftast nära en väg eller en trottoar. Högst upp på lyktstolparna finns en lampa, oftast i en glaskupa. Stolpen är oftast ett rör eller ett gallerverk av metall. Lampan tänds numera i regel automatiskt i skymningen, för att åter släckas vid gryningen. Fram till början av 1900-talet användes på många håll gaslyktor, som tändes manuellt. Dessa kom dock att ersättas av elektrisk gatubelysning på 1930-talet. Idag är de flesta gatlyktor i Sverige högtrycksnatriumlampor eller LED, men det finns även de som använder kvicksilverlampor. Natriumlampor är mer energieffektiva, men har sämre färgåtergivning. (källa)
2. I samband med förbudet har lamptillverkare tagit fram så kallade halogensparlampor (halogen energy savers) som fullvärdigt alternativ till glödlampan. I dessa kan glödtråden i glödlampan sägas ha ersatts av en energieffektiviserad halogenlampa, som ger mer ljus och upp till 30 % energibesparing (senare upp till 50 % när den mest effektiva modellen börjar säljas i Sverige) jämfört med glödlampan - utan att ljuskvalitén komprometteras såsom hos lågenergilampor eller LED-lampor. Eftersom halogenljus också är ett glödljus så liknar det kvalitetsmässigt glödlampans mer än vad lågenergilampornas ljus gör, både till ljusfärg och färgåtergivningsegenskaper. (källa)
3. Kvicksilverlampa är en ljuskälla av typen gasurladdningslampa. Lampan behöver en särskild armatur för att tändas. Kvicksilverlampan har vanligtvis en beläggning av fosfor på insidan av glaset, för att omvandla UV-strålar till synligt ljus. Detta förbättrar färgåtergivningen, eftersom lampan annars saknar rött ljus. Glaset ger även skydd mot UV-strålarna som lampan avger. Om UV-skyddet på något sätt har skadats kan gatlyktans skärm bli gulfärgad, om skärmen är av plast. Dessutom får lampan en mer turkosaktig färg. Lampan går sällan sönder helt, men tappar efter ett tag ljusstyrka samtidigt som den använder lika mycket energi. Det finns även så kallade blandljuslampor som är en kvicksilverlampa med en glödtråd inuti som fungerar som strömbegränsare. (källa)
4. På grund av att ljusspektrumet från lysrör har bandkaraktär kan det bli problem med färgåtergivning i lysrörsbelysning. Detta är särskilt märkbart vid fotografering. Man försöker kompensera detta genom att ge lyspulvret olika sammansättningar. Lysrören finns i olika färgtemperaturer från 2700 kelvin ("glödljus", "varm"), 3000 kelvin ("varmvit"), över 4000 kelvin ("dagsljus") och upp till 22000 kelvin (blått ljus för akvarier). Lysrören finns i olika former – raka, cirkulära samt av så kallad kompakttyp. (källa)
5. Lågtrycksnatriumlampan, eller SOX (engelska Sodium OXide, också kallat LPS (engelska Low Pressure Sodium) består av ett yttre skal av glas täckt med ett värmereflekterande lager av indiumtennoxid, en halvledare som släpper igenom synligt ljus men reflekterar infrarött ljus (värme). Den inre delen av lampan är ett U-format rör innehållande natrium i metallisk form och små mängder av ädelgaserna neon och argon. När lampan slås på lyser den till en början med ett svagt rött sken tills natriumet förgasats och börjat lysa med det typiska orangegula skenet. Denna enklaste typ av lågtrycksnatriumlampa producerar ett praktiskt taget monokromatiskt ljus med 589 nanometers våglängd. Som en följd av detta har lamporna mycket dålig färgåtergivning eftersom de föremål som belyses av lampan endast reflekterar detta ljus. En annan egenskap är att ljusflödet från lamporna inte sjunker nämnvärt under dess livstid, till skillnad från de flesta andra ljuskällor. Istället stiger strömförbrukningen något. Lågtrycksnatriumlampor innehåller till skillnad frånästan alla andra urladdningslampor inte kvicksilver. (källa)
6. Syftet med att bära solglasögon är för de allra flesta att man lättare ska kunna se i starkt solljus. Starkt solljus kan också skada ögats lins. Extra viktigt att skydda ögat när det på reflekterande ytor som snö, vatten och sandstränder. När ljuset reflekteras kan det bli så mycket strålning att ögats näthinna kan få brännskador. Ett fullgott skydd ger solglasögon som har UV400-skydd och CE-märkning. UV400 står för att skyddet gäller för UV med våglängd kortare än 400 nm. Att solglasögonen bara har mörkt glas betyder inte att det skyddar bra. Om UV400-skyddet inte är tillräckligt i ett par mörka glasögon så kan ögat skadas ännu mer då pupillen luras att vidgas ännu mer för att släppa in mer ljus. Gröna och grå glas ger bäst färgåtergivning. Bruna glas är bäst vid bilkörning. Blå glas skyddar sämre. Plastglas ger bättre UV-skydd än mineralglas, men är inte lika reptåliga. (källa)
7. Ljusflöde mäts i lumen, och en lampas verkningsgrad är hur väl den omvandlar inmatad elektrisk energi till ljus. Med vissa antaganden kan man visa att en anordning som fullständigt omvandlar energi till synligt ljus av våglängden 555 nm teoretiskt kan ge 683 lumen/watt, men en sådan ljuskälla är knappast användbar då den har en obefintlig färgåtergivning. På liknande sätt kan man visa att en anordning som avger ett mycket högkvalitativt vitt ljus i det synliga våglängdsområdet med god färgåtergivning teoretiskt kan ge 251 lumen/watt. Om något sämre färgåtergivning accepteras kan luminositeter på mellan 260 och 300 lumen/watt teoretiskt uppnås. (källa)
8. Det finns ett generellt system, som ska förstås i alla länder, för beskrivning av olika artificiella ljuskällor, det vill säga, det vi i dagligt tal menar med lampor: International Lamp Coding System (ILCOS). Bland många andra lampdata anger man vissa av ljuskällas egenskaper med en utrymmesbesparande kod med tre siffror. Den första siffran anger färgåtergivningen (Ra). Exempelvis anger 8 eller 9 färgåtergivning bättre än Ra 80 respektive Ra 90. Den andra siffran avser tusentalet i färgtemperaturen mätt i K, den tredje siffran hundratalet K. 27 anger alltså 2700 K. Färgtemperatur och färgåtergivning är sins emellan oberoende egenskaper hos ljuskällorna. (källa)
9. Ra, ett index (även kallat Färgåtergivningstal) för hur en belysningskälla är balanserad i färgmässigt avseende, där 100 är närmast likt referensljuskällan, som för ljuskällor med färgtemperatur 5000 K (Kelvin) eller mer är dagsljus och för lägre färgtemperaturer är en upphettad svartkropp. På engelska kallas det även CRI, vilket står för Colour Rendering Index. Det bygger på mätmetoder som utarbetats av International Commission for Illumination, (CIE). (källa)