Fäste Synonymer Betyder Uttal

• förankring
• grepp
• grund
• värn

Hur används ordet fäste

1. En social generation är grupp av personer som föddes under samma tidsperiod och delar liknande kulturella erfarenheter. Idén med en social generation, i den betydelse som vi använder idag, fick fäste under 1800-talet. Innan dess hade begreppet "generation" i allmänhet avsett familjeförhållanden, inte bredare sociala grupperingar. 1863 definierade den franske lexikografen Emile Littré en generation som "alla människor som lever vid ungefär samma tid.". (källa)
2. Ordet kommer via tyskan ifrån det fornfranska glaive (lans eller spjut), vilket i sin tur kommer ifrån det latinska gladius (svärd). Redan under antiken omtalas att germanerna fäste sina eneggade svärd (saxar) på stänger för att öka deras räckvidd. Ett liknande vapen är även den japanska naginatan, även om glaven liksom en yxa eller ett spjut fästs vid pålen genom en holk, medan naginatan liksom ett svärd eller en dolk fästs vid densamma genom en tånge. (källa)
3. pistillen är en enda, men bildad av 2, 3 eller 5 fruktblad. Hos de flesta arterna av släktet är blomaxeln tydligt förlängd mellan fodrets och kronbladens fäste. Kronbladen är ofta prydda av två små biblad (stipler eller snärp), som sitter på gränsen mellan skaftet och brämmet och tillsammans utgör en bikrona, vilken ibland tjänar till att sammanhålla kronbladen. (källa)
4. Demokratin fick dock inte fäste. Regimen anklagades för att vinna alla val genom fusk. Landets ekonomi försämrades genom fallande priser på den viktigaste exportvaran bauxit. Arbetslösheten ökade. Missnöjet tilltog. (källa)
5. Flåhackan var mycket vanlig under 1800-talet, särskilt i samband med brännodlingsmetoden. Den kom till Sverige från England och Skottland och innebar att odlingsomårdets växtskikt skalades av med flåhackan, torkades och brändes varpå askan utspriddes i fältet och marken uppodlades. Metoden blev känd i Sverige i början av 1700-talet och fick lokalt fäste i Västergötland. Härifrån spreds den under 1810-talet närmast explosionsartat över Sverige med arbetsvandringar från Västergötland. Vid mitten av 1800-talet minskade bruket och den användes främst vid mossodling, där den nästan helt försvann framåt sekelskiftet 1900. (källa)
6. Byggnader med stråtak fattar inte eld oftare än hus med tak av "hårt material". Däremot är det svårare att släcka elden på ett stråtak, om den väl fått fäste. Gamla byggnader har ofta dåliga skorstenar. Försäkringspremierna är högre för halmtak eftersom skadorna blir större om en brand bryter ut och det är dyrare att ersätta ett stråtak än ett standardtak. Att impregnera stråtaket på flamskyddsmedel kan hjälpa mot antändning och förhindra en snabb brandutveckling. De flesta bränder på stråtak börjar dock inte på ytan, då denna ofta är fuktig (särskilt i Storbritannien) utan i halmen kring skorstenen eller inifrån byggnaden. (källa)
7. Kotbågen (arcus vertebrae) består av vänster och höger kotrot (pediculus vertebrae) som är riktade lateralt bakåt. De har sitt fäste precis mittemellan kotkroppens över- och undersida. Utrymmet som bildas mellan två kotors rötter kallas foramen intervertebrale. (källa)
8. Samtliga dessa ben utom pisiforme har sex ytor varav den övre (dorsala) och undre (palmara) är grövre då de utgör fäste för handledens ligament. Den övre sidan är dessutom bredare än den undre vilket ger handledens översida konvex och dess undersida konkav form. På samma sätt är benens proximala sidor i allmänhet konvexa och de distala konkava. (källa)
9. Harts används i samband med stråkinstrument för att få stråken sträv genom att hartset dras mot stråkens tagel. I pulverform används det även bland annat av balettdansare för att balettskorna ska få bättre fäste och inte halka på golvet, liksom av tyngdlyftare och cirkusartister för bättre handfäste. (källa)
10. Marx och Engels fäste en avgörande vikt vid klasskampen som motor i samhällsutvecklingen: "Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp". Det finns dock inget absolut samband mellan historiematerialism och socialism. Däremot innebär att den materialistiska historiesynen avlägsnar idén om moral och idéer som motorer i den historiska utvecklingen. Historiens olika faser kan ses som resultat motsättningar, konflikter och spänningar. (källa)