Fågelägg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fågelägg

1. Mården lever av gnagare, ekorre, hare, fågelägg, insekter och bär. Den hamstrar också fågelägg under sommaren för att äta senare, och när det är ont om föda äter den även as. Mården är skicklig klättrare men föredrar trots det att vistas på marknivå. Mården trivs bäst i varierad, gammal skog där tillgången på föda är stor. Mården undviker öppna ytor och jagar inte på öppna fält, eftersom risken för predation är större där. (källa)
2. Sjusovaren lever främst på frön, bark, blommor, frukt, nötter och svamp. Beträffande den animaliska delen av födan går åsikterna isär. Vissa källor hävdar att den lokalt skall hota småfågelbestånd. Andra, bland annat Curry-Lindahl nedtonar betydelsen av sjusovarens predation och menar att den endast undantagsvis tar fågelägg och -ungar samt insekter. Ytterligare andra betraktar djuret som ren växtätare. (källa)
3. De största lagren av egentlig guano har påträffats längs Perus kust och på öar längs denna kust. Guano är, så som den förekommer på fyndorterna, en brun, pulverformig massa, som innehåller hårda klumpar, förstenade fågelägg, sand, sten och mumifierande delar av fåglar och smådjur. Lukten är tydligt ammoniakaktig, men med en karaktäristisk bilukt. Guanon består huvudsakligen av kalcium- och magnesiumammoniumsulfat, ammoniumurat, -fosfat, -oxalat, -sulfat, -karbonat och –huminat, samt olika kalium- och natriumföreningar och växlande mängd av lera, sand och vatten. (källa)
4. Hasselmusen är en allätare och dess föda utgörs av bok- och ekollon, hasselnötter, bär och andra växtdelar. Den äter även insekter, fågelägg och mindre ryggradslösa djur. (källa)
5. Födan består av nötter, frön, frukter och insekter. I sällsynta fall äts svampar och fågelägg. (källa)
6. Korpar är kända för att stjäla och gömma glänsande föremål som småstenar, metallbitar, silverskedar från trädgårdsbord, smycken och liknande. En teori är att de samlar på sig glänsande föremål för att imponera på andra korpar. Annan forskning tyder på att ungfåglar är mycket nyfikna på alla nya saker, och att korpar fortsätter att vara lockade av ljusa, runda föremål på grund av deras likhet med fågelägg. Adulta fåglar förlorar dock intresset för ovanliga saker och blir istället neofobiska, det vill säga, mycket avvaktande inför okända ting. (källa)
7. Kråkan är allätare och har en mycket varierad kost. Den äter till exempel döda djurkroppar, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, groende eller mogen säd, småfåglar, smärre däggdjur, fisk och fågelägg. (källa)
8. Förutom frukt, säd och andra växtämnen tar markattor även fågelägg och fågelungar. De äter även insekter och ödlor. Markattor sparar upphittad föda i kinden som sedan äts när den är mer ostörd. (källa)
9. Den animaliska födan består beroende på art av olika ryggradsdjur såsom däggdjur, fåglar (och fågelägg), ödlor och fiskar, men även av insekter, kräftor och maskar. Bland växtdelar äter mårddjur oftast frukter, nötter och rötter. (källa)
10. Födan är mycket varierad. Den lever av många sorters frukter, insekter, kräldjur, fågelägg och fågelungar, smärre däggdjur med mera. På hösten hamstrar den föda som den senare lever av på vintern. I de södra delarna består födan då främst av nötter och ekollon. Norr om ekens utbredningsområde är dess vinterföda inte lika bra känd. Bland annat hamstrar den spillsäd, frön, frukt och talg. Där deras vinterområden möts förekommer det att nötskrikan i mindre utsträckning parasiterar på den föda som lavskrikor hamstrar. (källa)