Fångst Synonymer Betyder Uttal

• byte
• skörd

Hur används ordet fångst

1. Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av skogsavverkning, jakt och fångst för vidare försäljning. Den anses dock inte minska tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i rätt biotop. Beståndet i Storbritannien tros bestå av 1.000-2.000 individer. (källa)
2. Harren är en god matfisk som bör tillagas direkt vid fångst då köttet annars snabbt blir förstört. Den är en populär sportfisk, inte minst hos flugfiskare. En orsak till detta är att harren är en utpräglad insektsätare. Harren nappar också villigt på mask och spinnare. (källa)
3. Japan, Ryssland, Peru, USA, Indonesien, Chile och Kina står för ungefär hälften av världsfångsten. Nära hälften av världsfisket kommer från Stilla Havet. En tredjedel av all fångst kommer från Nordatlanten. (källa)
4. I Sverige är den troligen årsvis gäst i Skagerrak och Kattegatt, men observeras sällan. Ibland uppträder den invasionsartat, som i Kosterfjorden 1–2 april 1969 och i Gullmaren i juni 1979. Sportfiskare på västkusten får ibland mindre exemplar i fångsten. (källa)
5. Avsikten med jakt är varierande – för att få föda, rekreation, päls och läderprodukter, troféer eller för att förebygga skadedjurs skador och olägenheter på grödor, djur och annan egendom, även för att motverka negativ påverkan av främmande arter, samt hindra smittspridning. Även påverkan på fåglars bon och reden samt fångst för till exempel märkning betraktas som jakt. Vanligtvis avses jakt i enlighet med rådande jaktlagar, i motsats till tjuvjakt, som är förföljande och dödande av djur utanför lagens råmärken. Jakt är även ett viktigt element i viltvårdande syfte: att begränsa vissa populationer för att balansera det ekologiska samspelet. (källa)
6. Långreven har i allmänhet större tyngder i ändarna, samt mindre tyngder regelbundet utplacerade, så att reven följer botten. Vid ena änden fästs en lina, vilken leder upp till något som kan flyta på vattenytan, vilken markerar långreven och möjliggör att man kan dra upp reven vid fångst. (källa)
7. Pärlfiske är fångst av flodpärlmussla (Margaritifera) för att få tag på de pärlor som vissa musslor producerar. Musslans pärlor bildas då främmande partiklar följer med vattnet in i musslan då den andas och äter. Om musslan då inte kan göra sig av med partikeln så överlagras den med pärlemor från manteln i musslans skal. Pärlfisket höll på att utrota flodpärlmusslan och det förbjöds i Sverige 1994. Men fram till dess var verksamheten pågående, bland annat utanför Jokkmokk i Pärlforsens revir som låg under Domänverket, numer Sveaskog. Fisket efter flodpärlmussla torde ha varit en inkomstbringande bisyssla för många men bedrevs även i bolagsform. (källa)
8. Sejte, även seite från nordsamiskans sieidi, är hos samer ett kultobjekt, vanligen en sten med ovanlig form. Sejtar fanns ute i naturen på bestämda heliga platser, exempelvis vid sjö- eller älvstränder eller uppe på fjället. Ordet sejte har även kommit att användas om heliga klippor eller träfigurer som genomgått viss bearbetning. Sejten var en symbol för den gudomliga makt som härskade över de naturresurser som människan behövde för sin överlevnad. Samer offrade delar av sin fångst vid sejten för att få en lyckosam jakt eller fiskfångst även i framtiden. En av offerplatserna hette Trommeskaret (Goavddesgurra). Den ligger vid Storfossen Camping. (källa)
9. Sillfångsterna gick först och främst till sillsalterierna, överskottet gick till trankokerierna. Ett dåligt fångstår fick därmed inte trankokerierna tillräckligt med råvara. (källa)