Födelse Synonymer Betyder Uttal

• födsel
• tillkomst

Hur används ordet födelse

1. Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor. (källa)
2. Det är, i en internationell jämförelse, ovanligt lätt att släktforska i Sverige, eftersom det i Sverige finns många välbevarade kyrkböcker som sträcker sig ända tillbaka till andra hälften av 1600-talet. De kyrkoböcker som främst används är födelse-, döds- och vigselböcker samt husförhörslängder, vilka finns bevarade i landsarkiven, och i många fall inskannade arkiv på webben. I vissa fall finns de indexerade eller avskrivna till sökbara databaser. För att komma längre tillbaka än 1600-talet krävs mer avancerad forskning i mer svårtillgängligt material såsom skattelängder, domböcker, prästerskapets herdaminnen och matriklar, universitetens matriklar, etc. Även med detta material kan man mycket sällan komma före år 1500. (källa)
3. Namnet har funnits i Sverige sedan mitten av 1200-talet. Det blev väldigt populärt i Sverige efter prinsessans födelse år 1937 och under de följande decennierna, men sjönk från början på 1970-talet i frekvens. Namnet var mycket vanligt även några år tidigare, i synnerhet 1934. Totalt sett tillhör det våra vanligaste kvinnonamn. (källa)
4. På en judisk begravningsplats är alla stenar vända mot samma håll d.v.s. i den riktiningen Jerusalem ligger. På stenarna står den avlidnes hebreiska namn med datum för födelse och död. Överst på inskriptionen på en judisk gravsten brukar återfinnas två hebreiska bokstäver, פּ״נ eller פּ״ט Det är en förkortning för "Här vilar..." På hebreiska פּה נטמן respektive פּה טמונה - skillnaden beroende på om det är en man (det förstnämnda) eller en kvinna (det senare). (källa)
5. Den postjuvenila ruggningen är fullständig och börjar vid sex till åtta veckors ålder. Ruggningen avslutas innan hösten med mer ogynnsamt väder börjar, och kan beroende på tidpunkt för ungens födelse förkortas från genomsnittliga 82 till 64 dagar. De adulta fåglarnas årliga ruggning är också fullständig. I Centraleuropa äger denna ruggning rum under juli eller augusti. Vid fara eller stress har gråsparvar också en benägenhet till skräckruggning. Gråsparvens fjäderdräkt består före ruggningen av 3200 fjädrar, som väger sammanlagt 1,4 gram. Omedelbart efter ruggningen har den ungefär 3600 fjädrar och en vikt på 1,9 gram. För att vårda sin fjäderdräkt tar fåglarna sandbad, som skyddar mot fjäderparasiter. (källa)
6. Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen. Eftersom naturen rör sig i en ständig cirkel av födelse, liv, död och återfödelse bär gudinnorna/mödrarna alla dessa aspekter. Därmed är cirkeln också en symbol för gudinnorna/mödrarna. Många kulturer har eller har haft gudinnor vanligast som en del av en pantheon. Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon av enbart kvinnliga väsen/mödrar. Under neolitisk tid (bondestenåldern) fick gudinnan/modern en gemål och pantheonen kom att bestå av både gudinnor och gudar. Så småningom kom gudinnor, precis som gudar, i mytologin ofta att få ansvar över ett område. Exempel på områden är visdom, tur, kärlek, jakt, krig, osämja, moderskap, himmel, underjorden m.m. (källa)
7. Trots att södra Gästrikland karaktäriseras av god odlingsareal skiljer sig Gästrikland från grannlandskapen Hälsingland och Uppland i avseendet att spår av odling och bebyggelse saknas från tiden före Kristi födelse. Detta kan möjligen bero på att den dolts av senare odling på samma plats. Näringen till och med folkvandringstid baseras främst på småskalig renskötsel och älgfångst för husbehov. (källa)