Förbön Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förbön

1. I Svenska kyrkan börjar nattvardsgudstjänster med syndabekännelse och förlåtelse (så kallat infogat skriftermål). Nästa huvudmoment är bibelläsning, ofta en text från Gamla testamentet, en från brevlitteraturen (episteltext) och en från evangelierna (evangelietext) och därefter en predikan. Därefter kan trosbekännelsen – credo – läsas, antingen den apostoliska eller den nicenska och följs ofta av kyrkans förbön och därefter av själva nattvardsgudstjänsten som inleds med en nattvardsbön, där bland annat instiftelseorden och Fader vår ingår. Traditionellt samlas man sedan i koret för att ta emot nattvarden, det förekommer också att prästen går ner till församlingen med nattvardsgåvorna. Gudstjänsten avslutas med tackbön och välsignelsen. (källa)
2. År 1883 överfördes genom ett kungligt utslag allt ansvar för även medlen i sockenkyrkorna definitivt till kyrkoråden, och därmed försvann mycket av kyrkvärdarnas förvaltningsuppdrag. Kvar i kyrkvärdens förvaltningsuppgifter fanns nu bara ansvaret för de kyrkliga inventarierna. Kyrkvärdens uppgifter i gudstjänstfirandet fanns dock kvar, textläsningar, delaktighet i förbön, ljuständning, kollektoffer och medhjälp vid nattvardsutdelandet. (källa)
3. I alla ovan nämnda länder finns dock möjligheten till lysning kvar, men prövningsmomentet har utgått och lysningen tjänar nu som kungörelse och ett tillfälle för det blivande paret att få församlingens förbön. (källa)
4. I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag. I Svenska kyrkans evangeliebok är temat Korset och långfredagsgudstjänsten är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har bortfallit: endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön (ofta i form av litanian) förekommer. Ofta hålls gudstjänsten på eftermiddagen för att koppla samman den med den tidpunkt då Jesus dog, den nionde timmen. På kvällen kan kyrkan anordna gravläggningsgudstjänst. Allvaret och sorgen understryks av att altaret endast dekoreras med fem röda rosor som symboler för de sår Jesus fick då han korsfästes. Textilerna som används är svarta, det spelas ingen orgelmusik och kyrkklockorna används inte. (källa)
5. De helgon som finns inom katolska, ortodoxa och anglo-katolska kyrkor tillbeds enligt respektive kyrkor inte, utan vördas. Endast Gud tillbeds och är därmed föremål för dyrkan, latria (grekiska λατρεία). De troende kan be om helgonens förbön inför Gud. Helgonen tros således be för och med de troende, och helgonen ägnas därför vördnad, dulia (grekiska δουλεία). (källa)
6. De flesta religioner förkastar officiellt magi. Magi ses ofta som motsatsen till religion eftersom magin oftast handlar om att vinna personliga fördelar medan religion innebär självuppoffrande och att tjäna Gud genom att tjäna hans skapelse, t.ex. hjälpa andra människor genom arbete och förbön. De mystiska inslagen i religionen behöver inte nödvändigtvis innebära ett accepterande av magiska inslag, men det är ofta så. Báb (1819 - 1850), en föregångare till skaparna av den allmänt vetenskapsvänliga religionen bahá'í och högt ärad profet av samma religion, satte mycket stor tilltro till numerologi och talmagi. I den renodlade buddhismen ska kretsloppet endast kunna påverkas genom stora personliga andliga ansträngningar. Det ska därmed inte vara möjligt att genom magiska riter eller drycker, trollkonster, besvärjelser, förbannelser, amuletter, etc, manipulera naturliga eller övernaturliga krafter i gott eller ont syfte. Buddhismen är dock uppblandad med äldre, folkliga magiska föreställningar vid sidan av bön och meditation, och den tibetanska buddhismen förutsätter horoskop och andra magiska inslag (t.ex. för att kunna återfinna en återfödd lama).. De hinduistiska religiösa verken innehåller ett inte obetydlig inslag av besvärjelser och beskrivningar av magiska riter. (källa)
7. Brudmässa kom därför istället att bli namnet på en sjungen förbön för brudparet. En ny ordning för brudmässa infördes dock i kyrkohandboken 1982. (källa)
8. Förbön är en särskild form av bön. Kyrkans förbön i mässan, vilken är en bön då man ber för andra människor, länder, företeelser eller naturen. Det kan även handla om så kallad personlig förbön då en eller ett par personer ber för eller hjälper en enskild person med bön. (källa)