Förnödenhet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förnödenhet

1. Utsikterna till framgång bedömdes ändå vara goda. Försörjningsläget för den drygt 11 000 man starka ryska armén i området var ytterst ansträngt. De ryska trupperna hade sugit ut lokalbefolkningen på förnödenheter och det fanns inte längre mycket att hämta i landskapet. Den ryska situationen försvårades ytterligare genom att en svensk/brittisk eskader spärrat in den ryska örlogsflottan i finska viken. Detta gav svenskarna herraväldet över Bottenhavet och tvingade ryssarna att transportera förnödenheter via landvägen från det ockuperade Finland. Då detta endast täckte en bråkdel av behovet riskerade armén hela tiden att lösas upp. (källa)
2. Underhållstjänst (amerikansk engelska: Combat Service Support) omfattar vård av sårade och sjuka, reparation av skadad materiel, skadade fartyg, flygplan m.m., tillförsel av förnödenheter, undanförsel av sårade och sjuka samt skadade och övertaliga förnödenheter med mera. Lägre förband (bataljon och nedåt) handhar sin egen underhållstjänst. Vid högre förband (brigad och uppåt) handhas underhållstjänsten av särskilda underhållstrupper, trängtrupperna. Vid marinen och flygvapnet kallas underhållstjänsten för bastjänst. Underhållstjänsten ingår i den militära logistiken. (källa)
3. Jevons var en av de främsta brittiska nationalekonomerna under 1800-talet och utövade en mångsidig författarverksamhet. Hans mest betydande gärning föll inom den teoretiska nationalekonomins område, där hans förnämsta arbete är The Theory of Political Economy (1871, översatt till flera språk). Han försökte där återuppbygga den nationalekonomiska vetenskapens system med bruksvärdet som hörnsten. Konsumtionen blev sålunda utgångspunkten för hans värdelära, som han utvecklade med den matematiska metoden och i vilken han gav de psykologiska faktorerna en dominerande plats. Det centrala i denna framställning är, att värdet helt bestäms av förnödenhetens nytta (förmåga att tillfredsställa människors önskningar eller behov), att graden av nytta står i omvänt förhållande till storleken av det befintliga förrådet och att den slutliga graden av nytta, "graden av nytta hos den sista tillökningen eller den nästa möjliga tillökningen med en mycket liten eller en oändligt liten mängd till det existerande förrådet", - att med andra ord: gränsnyttan utgör prisbestämningsmomentet (Jevons term "Final degree of utility" ersattes av Alfred Marshall med "Marginal utility"). (källa)
4. Försvarsindustri – även militärindustri, krigsindustri, vapenindustri eller rustningsindustri – är de industrier som förser försvarsmakter med krigsmateriel och andra varor och förnödenheter. Krigsmateriel eller tygmateriel är vapen, ammunition och annan materiel avsedd för militärt bruk, i motsats till förnödenheter eller intendenturmateriel. (källa)
5. Progress (ryska: Прогресс) är en obemannad rysk rymdfarkost och var Rysslands motsvarighet till Europas Automated transfer vehicle (ATV) och till Japans planerade H-II Transfer Vehicle (HTV). Den utvecklades under Sovjet-tiden och har många likheter med Sojuz-skeppet. Progress togs fram för att förse Saljut 6–7 och framtida sovjetiska rymdstationer med extra förnödenheter och experiment. Sojuz-raketen används för att skjuta upp farkosten. (källa)
6. Vid tunga transporter på is användes snövesslor, som kunde transportera över tre ton gods på slädar. De användes både vid lossning av Norsel och transport av material och förnödenheter till fasta depåer som lades upp. Hundspann användes jämsides vid lättare transporter och vid fältarbetet. (källa)
7. Försvarsmaktens logistik är ansvarig för samordning av den bakre logistiken. Försvarsmaktens logistik har cirka 500 anställda (varav cirka 90% är civilanställda). Försvarsmaktens logistik bidrar till uthållig och effektiv försvarslogistik genom att anskaffa, vidmakthålla samt avveckla förnödenheter. Förbandet ser till så att reservmateriel och drivmedel finns tillgängligt kontinuerligt över tiden, när och där Försvarsmakten behöver den. Försvarsmaktens logistik planerar och hanterar även Försvarsmaktens transportbehov nationellt och internationellt för alla transportsätt och i alla konfliktnivåer. I det ligger också spedition och tullhantering. Försvarsmaktens logistik genomför även skyddade transporter nationellt och internationellt. (källa)
8. Energiförsörjning innebär leverans av energibärare som råvarubränslen eller förädlade bränslen och elektricitet till ett förbrukningsställe där energin omvandlas till annan nyttighet. Det omfattar hela kedjan från utvinning, transport, alstring, distribution och lagring av förnödenheterna. Frågor om tillgång, hushållning, omvärldspåverkan, fördelning och konflikthantering är också delar av helhetsbilden. (källa)
9. Deputationen hade att av Kontributionsränteriet mottaga "ständernas obligationer", som den skulle dels använda till betalning av förskott och lån, dels avyttra mot reda pengar eller accepterade växlar, vidare skulle den uppbära rikets inkomster och därmed förnöja K.M:ts och vederbörandes assignationer. Kontributionsränteriet förlorade dispositionsrätten över kontributionen och durchtågsgärden, och Statskontoret försattes totalt i overksamhet. Deputationen fick inte vidtaga någon åtgärd utan Görtz' vetskap och bifall samt var skyldig att utan invändning verkställa hans befallningar. Den var således ett verktyg i den allsmäktige gunstlingens hand. von Dernath var Görtz' ställföreträdare och antog stundom i deputationen dennes höga ton, men uttalade för honom sitt missnöje med flera av hans åtgärder. Det är att märka, att ingendera var svensk medborgare och att Görtz ansvarade endast för konungen. Sitt namn fick deputationen av den anledning, att den skulle upphandla de för hären erforderliga förnödenheterna, varför den s.k. upphandlingsavgiften utskrevs. Genom maktens samlande på en hand stävjades obehöriga ingrepp i finansförvaltningen, men deputationen ansåg sin egentliga uppgift vara att bestrida de löpande utgifterna och bekymrade sig föga om anvisningar, som Statskontoret och Kontributionsränteriet inte förmått betala. (källa)