Försöksverksamhet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försöksverksamhet

1. Jämthunden bedömdes på hundutställningar som en alltför stor och otypisk gråhund. Den var dock varmt favoriserad av många älgjägare som stred för att den skulle erkännas som en egen ras. Detta skedde först 1946 efter en flerårig insats, med författaren och konstnären Aksel Lindström (1904-1962) i spetsen. En avgörande händelse var att Arméhundväsendet 1945 beslöt starta försöksverksamhet med jämthunden som slädhund. Försöket slog dock inte väl ut eftersom jämthunden är alltför individualistisk för arbete i hundspann, men då var jämthunden redan räddad. (källa)
2. Under 1970- och 80-talen startades några andra nät på olika orter i landet, ibland som tillfällig försöksverksamhet. Televerket sände i egna nät från år 1983 under namnet Televerket kabel-TV. Den 1 januari 1986 trädde Lag om lokala kabelsändningar (SFS 1985:677) i kraft, vilket möjliggjorde permanenta sändningar. Vid den tiden fanns omkring 40 nät med 100 000 bostäder anslutna. Televerkets kabel-TV, numera Com Hem, har hela tiden varit den dominerande distributören med ca 75% av kabel-TV marknaden. Bland övriga distributörer kan nämnas Tele2Vision, Canal Digital och Sappa. (källa)
3. Efter en försöksverksamhet i vissa kommunalval 1994 infördes ett stärkt personvalsinslag i alla allmänna val fr.o.m. år 1998. Väljaren har nu möjlighet - men inte skyldighet - att sätta ett kryss för den person på valsedeln som hon önskar blir invald först av alla, om man däremot inte väljer någon kandidat, går den uteblivna rösten i praktiken till dem som ligger högst på listan. En viktig begränsning är dock att minst 5 procent av ett partis väljare (i en valkrets) i val till riksdag och Europaparlamentet måste sätta kryss för en viss kandidat för att han eller hon ska kunna bli invald genom personvalet. För kommunfullmäktige måste kandidaten ha fått minst 50, och i landstingsfullmäktigt 100 personröster. (källa)
4. En fjärde nivå, regionen, diskuteras i den utredning som Mats Svegfors och Ansvarskommittén lade fram 2007, och skulle kunna placeras in som ersättare till en eller flera sekundärkommuner eller som en tertiärkommun. I dagsläget finns en försöksverksamhet där riksdagen beslutat att överföra ansvaret för regional utveckling i Skåne och Västra Götaland från staten (i form av respektive läns länsstyrelse) till Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting. De båda bildar därigenom Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Formellt väljs regionernas politiker till landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen, men i dagligt tal benämns de beslutande organen som regionfullmäktige, regionstyrelse, regionnämnd, regionberedning med mera. Det är därför även möjligt att tala om regionpolitiker. (källa)
5. Skolverket har sedan 2017 ett uppdrag om att digitalisera de nationella proven och skapa möjligheter för extern bedömning av proven. En försöksverksamhet inleds under 2018. Målsättningen var att alla prov skulle vara digitaliserade år 2022. På grund av skärpta personuppgiftshanteringskrav i Dataskyddsförordningen (GDPR) till följd av Schrems II-domen sommaren 2020 meddelande Skolverket i mars 2021 att digitaliseringen av de nationella proven senareläggs. (källa)
6. Under de följande åren skedde en betydande avreglering av skolan. Svenska Kommunförbundet uttryckte i skriften Ska avtalen styra 90-talets skola? sin ambition att radikalt ändra lärarnas löner och arbetstidssystem. Det rådande systemet med undervisningsskyldighet sågs på arbetsgivarsidan som ett kvarvarande hinder mot en friare anpassning av organisationen och verksamheten efter lokala behov. Det ansågs att elevernas resultat skulle komma att tjäna på en annan arbetstidsreglering för lärarna än en som utgick från undervisningstid. Mot denna bakgrund inleddes förhandlingar om nya avtalskonstruktioner för lärarna. Avtalsförhandlingarna under 1990-talets början präglades av den besvärliga ekonomiska situationen och av det s.k. Rehnbergavtalet. Den ekonomiska situationen fick till följd att alla villkor inklusive arbetstidsfrågorna frystes vid avtalsförhandlingarna år 1991 på inrådan av Rehnberggruppen. Förhandlingarna om överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor, ÖLA 93, var de första egentliga förhandlingarna på skolområdet efter kommunaliseringen. De fördes under lång tid och resulterade i ett avtal som gällde under tiden den 1 april 1993 – 31 mars 1995. Såvälönesystemsfrågorna som frågorna om arbetstidsreglering förblev oförändrade, men parterna förband sig i en protokollsanteckning att i nästkommande avtal genomföra förändringar i såvälönesystemet som arbetstidsregleringen. Avtalet gav också en möjlighet att lokalt överenskomma om försöksverksamhet med avvikelser från avtalets regler om arbetstid. (källa)