Försörjningslinje Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försörjningslinje

1. Den ryske befälhavaren, Kamenskij, var ändå inte oförberedd på en svensk offensiv, men hade misstolkat de svenska trupprörelserna. Han hade därför fått intrycket att landsättningstyrkan skulle bestå till större delen av milistrupper istället för reguljära förband. Av Kamenskijs 11 000 soldater var nära 3 500 man avsatta till att bevaka försörjningslinjerna som gick mellan Umeå, Torneå och Uleåborg. De resterande 8 000 soldaterna var koncentrerade i trakterna norr om Umeå. (källa)
2. Utnämningen av Fredrik I ledde till flera oroligheter. Den svenske kungen, Gustav Vasa, utnyttjade tillfället genom ett försök till invasion av de danska provinserna, samtidigt som städerna Malmö och Köpenhamn fortfarande stödde Kristian II och belägrades av den danske kungens styrkor. De två städerna kapitulerade i början av 1524 och den 1 september samma år slöts ett avtal mellan Fredrik I och Gustav Vasa i Malmö som innebar att svenska styrkor drog sig tillbaka från Blekinge, men att Sverige fick behålla Bohuslän tills vidare. Den danska allmogen, borgarna och bönderna, hade däremot gynnats av Kristian II:s politik och flera bondeuppror bröt ut i landet. Länsmannen på Visborgs slott på Gotland, Søren Norby, som stödde Kristian II, tog tillfället i akt och skickade stöd till upproren. Tyge Krabbe, som av Fredrik I utnämnts till länsman för Helsingborgs slott, mötte upprorsarmén men var tvungen att dra sig tillbaka. Norby belägrade därefter Helsingborgs slott, men samtidigt lyckades en lybsk flotta skära av dennes försörjningslinjer från Gotland och förstärkningar från Själland skeppades över till Malmö. De nya styrkorna under Johan Rantzau förenades med Tyge Krabbes och den 28 april 1525 besegrades Norby utanför Lund i ett slag som utvecklade sig till en ren massaker på bondearmén. Han drog sig tillbaka till Landskrona, där han till slut kapitulerade. Under Fredrik I:s fortsatta styre fick högadeln tillsammans med hansestaden Lübeck allt större privilegier, vilket ökade dessas stöd för kungamakten. (källa)
3. 7 februari – USA trappar upp Indokinakonflikten med bombanfall mot FNL-rörelsens försörjningslinjer i Nordvietnam och Laos då FNL anfallit amerikanska soldater i Sydvietnam. (källa)
4. Guderian förordade i stället att infanteriet och artilleriet skulle mekaniseras för att kunna följa med i stridsvagnarnas anfallsrörelse. Enheterna skulle samordnas i pansardivisioner och fokus skulle ligga på att tränga så långt in på fiendens område som möjligt på kortast möjliga tid. Fientliga stödjepunkter skulle kringgås och pansardivisionen skulle i stället koncentrera sig på att slå ut fiendens artilleri och försörjningslinjer. (källa)
5. I september 1944 hade det blivit angeläget för de allierade att säkra båda stränderna av Scheldes mynning för att öppna hamnen i Antwerpen för allierad sjöfart, vilket skulle lättna de logistiska bördorna på sina försörjningslinjer som sträckte sig hundratals kilometer från Normandie österut till Siegfriedlinjen. Eftersom de allierade styrkorna hade landstigit i Normandie (Frankrike) under Dagen-D den 6 juni 1944, hade den brittiska andra armén ryckt fram in i Beneluxländerna och erövrade Bryssel och Antwerpen, den senare med sina hamnar fortfarande intakta. Men offensiven stoppades med den brittiska besittningen av Antwerpen, medan tyskarna fortfarande kontrollerade Scheldes mynning. Man gjorde endast mindre insatser för att blockera hamnen i Antwerpen under september eftersom de flesta av de allierades ansträngda resurser tilldelades till Operation Market Garden, en djärv plan för att i en enda framstöt övervinna Tyskland som inleddes den 17 september. Under tiden kunde tyska styrkor i Schelde bygga försvarsverk och förbereda sig för den kommande offensiven. De första attackerna inträffade den 13 september. (källa)