Församlingsbo Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet församlingsbo

1. Olika författare har givit ganska olika skildringar av vad som mötte Lars Levi Læstadius när han kom till Karesuando. Tidigare författare har som regel målat upp en mycket mörk bild. Exempelvis har Per Boreman kallat orten för "en ödemark ej blott i geofysisk bemärkelse utan även andlig" och hävdat att därådde "religiös likgiltighet, moralisk och sedlig slapphet, okunnighet, dryckenskap, osämja, slagsmål, vidskepelse, svordomar osv." Denna beskrivning mildras avsevärt i Bengt Larssons Læstadiusbiografi från 2004. Han citerar rapporter från församlingen från 1820- och 1830-talet, vilka omtalar att församlingsborna deltog flitigt i gudstjänsterna och att Læstadius själv inte hade något att anmärka på husförhören. Vad gäller nykterheten så skrev Læstadius i en rapport till konsistoriet 1836: "Lapska allmogen kan i allmänhet anses mera hyfsad, och fyllerilasten mindre allmän här, än i andra lappmarksförsamlingar." Bengt Larsson menar att tidigare författare åberopat negativa beskrivningar från bland annat Jokkmokk, Jukkasjärvi och Pite lappmark och extrapolerat dessa till att även gälla Karesuando. (källa)
2. Det är marknad och vi möter Daniel där han iklädd studentmössa går omkring på tivolit. Han skjuter prick i ett stånd och krossar porslin i ett annat. Han säger att hela livet är en karusell där man får åka med antingen man vill eller inte, därvid antydande att människan i mycket är utlämnad åt naturens och känslornas våld. På tivoliplatsen träffar han Karin, som är en gammal bekant. Det var fem år sedan de sist träffades och berättar nu att han studerat till präst och kommit hem för provtjänstgöring. När han drar fingerkrok med Pelle, dräng hos Karins far, observeras detta av hans far. På hemvägen tycker denne att det är opassande av en präst att hålla med sådant med blivande församlingsbor. Daniel säger att han vill vara en människa och menar att han egentligen inte ville bli präst men blivit tvingad till detta. Han säger att hur många gånger har han inte sagt att hans håg stod till jorden och havet. Fadern invänder dock att han aldrig tvingat men det inte finns någon framtid i att "sprätta dynga". När Karin seglar hem igen tillsammans med sin far håller hon på att styra på grund och fadern tar över rodret. (källa)
3. Kapellpredikanten fick sin avlöning genom penningoffer och genom kvoter av fiskelagens lotter. Simson fick den bästa fisken, som sedan såldes. Vid påsk, pingst, fjärde böndagen och jul offrade församlingsborna minst en riksdaler. Han införde även den nya seden att en nyfödd skulle ha tolv faddrar istället för som tidigare fyra. Varje fadder måste offra liksom föräldrarna vid dop och konfirmation. (källa)
4. Kareby kolerakyrkogård är en begravningsplats i Kareby församling i Kungälvs kommun för de församlingsbor, som dukade under i kolerafarsoterna 1834 och 1850. Kyrkogården betraktas som en fast fornlämning och är därmed skyddad enligt kulturmiljölagen (KML). (källa)
5. Wallensteen var socialt engagerad och tog under sin tid i Danderyd initiativ till skola och mödravård. Enligt en beskrivning i boken Lidingöliv i gamla dar har han själv berättat att "i hela Danderyd ej fanns någon som kunde mäta sig med honom i kroppslängd". Där beskrivs hans även på detta sätt: "Men även andligen var Wallensteen en man av ovanliga mått. Han blev ej blott sina församlingsbors ömme själasörjare, utan även en föregångsman i praktiska värv, som ivrade för potatisodling, skrev om förbättring av handsprutor, om uppfödning av boskap under foderbrist, om beredning av salpeter, o. s. v. Vid sidan härav hade han starka kultur- och personhistoriska intressen...". (källa)
6. I koret finns en kyrkstöt som gjorts om till en tre meter hög ljusstake och en klocka, tillverkad av en församlingsbo och skänkt till kyrkan. På pendelskivan finns inskriptionen O.A. Larsson, Hjortsberg, 1931. (källa)
7. 1988 – Församlingsbo i höjdläge – dikter. (källa)
8. den person under en gudstjänst, som hade till uppgift att med en lång käpp stöta på (väcka) den församlingsbo, som råkat somna under gudstjänsten. (källa)
9. Husförhör kallades den årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Martin Luthers lilla katekes. De var också en av statsmakten ålagd socialt motiverad demografisk kontroll på lokalnivån. (källa)
10. Den 10 september 1824 genomfördes tomtköpet. För 666 riksdaler 32 skilling banco köptes av William Gibson en tomt på det då kallade (namnet har inte förekommit varken tidigare eller senare) "Gibsberget". Fastebrevet av den 28 november 1825 för de Förenade kustförsamlingarne anger arealen till 92 alnar åt norr och 96 alnar åt söder samt i bredd 85,5 alnar åt väster och 104,5 alnar åt öster eller 8 918 kvadratalnar, motsvarande 3 145 kvadratmeter (idag är tomten 2 757 kvadratmeter stor). Kyrkan skulle omges med en stenmur 2 alnar tjock i botten och 6 kvarter ovan samt 3 alnar hög. Vid sockenstämman den 29 maj påföljande år presenterades ett kostnadsförslag för kyrkobyggnaden, vilken borde rymma minst 2 000 personer. Vid sockenstämma i maj 1825 förelåg kostnadsförslag för kyrkobyggnaden: med rött tegel skulle den kosta 30 700 riksdaler, men byggdes den av gråsten sjönk kostnaden till 27 650 riksdaler. Byggmästare A. Lönnerberg från Lillagården i Kinnared i Hössna pastorat av Skara stift, åtog sig byggnationen för 4 000 riksdaler på sex månader. Till sin hjälp hade han 7 murare och 7 timmermän samt församlingsbornas dagsverken till körningar och hantlangning. (källa)