Förstag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förstag

1. Ursprungligen avsåg ordet en större galär, men sedan mitten av 1800-talet har man i Norden med galeas avsett den vanligaste typen av skutor, snedsegelriggad med två master, den förliga stormast och den akterliga mesanmast. Åländska galeaser har trots sitt namn lika lång eller något längre aktre mast, något som annars gäller skonerter. På bägge master brukar föras gaffelsegel, toppsegel och förr eventuellt ett par råsegel i toppen av stormasten, numera bara en salning. I fören har den för det mesta ett rätt långt bogspröt, där det är fästat ett eller två förstag, där man för klyvare. Innerst, från däck går ytterligare ett stag upp till salningen, där focken förs. I aktern finns vanligen en rätt rymlig kajuta, och på 1900-talet en styrhytt för rorsman vid ratten, och skepparens sjökort. Under de närmaste förra århundradena seglade hundratals, kanske tusentals, små fartyg av den typen runt Östersjön och Nordsjön kors och tvärs, och på de större insjöarna, med förnödenheter, den så kallade bondeseglationen. Ännu långt in på senare halvan av 1900-talet fraktade många familje- och partrederier sand, ved och grus från landsortshamnar till de större städerna med galeaser. Skepparna var för övrigt vanligtvis så erfarna att några sjökort egentligen sällan behövdes. (källa)
2. I formell rigg-terminologi så är en kutter-rigg en bermuda- eller gaffel-rigg med två eller flera förstag för lika många stagsegel. Förstagen kan vara fästade i ett fast bogspröt. (källa)
3. Segling med latinsegel måtte ha varit ett mödosamt företag, då den långa rån vid stagvändning måste föras över helt och hållet till andra sidan. (Dhower lär föredra att göra kovändning, det vill säga vända undan vind i stället för genom vindögat, varvid vinden snarare hjälper till i manövern, än stretar emot.) Dagens latinriggade allmogebåtar ses ibland för ett kortare slag inte bry sig att föra över rån, utan seglar med rån på fel sida om masten, varvid bara den del som är akterom masten kommer att dra, medan den förliga delen närmast backar. För att undvika trassel, behövde rån fästas ett stycke ovanom vantens fästpunkt, och man kunde i allmänhet inte dra något förstag – därför lutades masterna något föröver, och därför är det också ofta meningslöst att ha bogspröt på en latinriggad båt. Ibland drog man dock, åtminstone i västra medelhavsområdet, ett förstag till fockmasten från ett kort bogspröt eller en spetsig galjon som bilden visar. (källa)
4. Litsa, litsning, är metoden att fästa ett segel mot mast, rå, eller förstag på en segelbåt eller ett segelfartyg. Både arbetsmomentet och att utföra en sådan infästning i sig kallas litsa eller litsning. En litsning utföres på så sätt att seglen kan sättas (hissas upp) eller halas ned på mast eller stag. (källa)
5. Från fören stöttar förstag (1) och från aktern akterstag (2). Större båtar kan i fören även ha ett fockstag (6) innanför toppstaget, ibland även ett klyvarstag. Båtar med bom (7) som når utanför aktern kan inte ha akterstag utan har istället på var sida ett backstag (8), eller bardun, som måste slackas respektive sättas an efter hur vinden kommer. Vissa båtar har även kickstag som håller ner bommen, men den funktionen sköts oftast med ett skot eller en hydraulisk mekanism. I sidled stöttas masten av vanter (3) som i sin tur stöttas av vantspridare (4). (källa)
6. Förstag är oftast en vajer som stagar en segelbåtsmast längsledes. Det går från förstäven eller bogsprötet till masten vid eller nära masttoppen. (källa)