Försvarskostnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försvarskostnad

1. Jansson är mest känd som författare till boken Mångkultur eller Välfärd?, utgiven 2002, där han gör en totalberäkning av de kostnader och intäkter svensk migrationspolitik, integrationspolitik, europapolitik och biståndspolitik innebär för svenska samhället. Jansson uppskattar kostnaderna till 276 miljarder kronor årligen (siffrorna togs fram 2002). Den metodik Jansson valt, där bland annat försvarskostnaden räknas till "invandringens kostnader" och det han kallas "solidaritetsmodellen" där de invånare som betalar mindre i skatt än samhällets kostnader delat med antalet invånare (exempelvis barn och pensionärer) betecknas som "minusposter" har blivit ifrågasatta och hans uppskattning av "kostnaderna" är mer att betrakta som en politisk inlaga än som forskning. (källa)
2. I sina direktiv till 1945 års försvarskommitté framhöll försvarsministern bland annat att försvarets organisation borde anpassas efter krigsteknikens delvis genomgripande utveckling under andra världskriget, modern och effektiv utrustning skulle anskaffas, nya försvarsmedel borde komplettera materielutrustningen. Alla vapenföra skulle utbildas, genom rationalisering och förenklad organisation borde alla icke strängt nödvändiga kostnader skäras bort. Under de mer än två år som kommittén har arbetat, har den anlitat sakkunniga och experter inom skilda områden. På kommitténs begäran gjordes inom Högkvarteret en utredning om de förändringar i försvarsorganisationen, som borde ifrågakomma för att begränsa försvarskostnaderna till alternativt 650, 750 och 900 Mkr/år. Därjämte överlämnade överbefälhavaren i mars 1947 ett eget förslag, slutande på något över 1 000 Mkr/år. Kommittén avlämnade sitt betänkande den 12 december 1947, varefter försvarsministern till den 1 februari 1948 infordrade yttranden över betänkandet från ett stort antal myndigheter. (källa)
3. Kort efter sitt tillträde tillsatte den liberala regeringen fyra försvarsberedningar, som under ledning av stats-, krigs-, sjö- och finansministrarna skyndsamt skulle utreda försvarskostnaderna, härens och flottans betydelse för försvaret och övningstiden samt om besparingar var möjliga. I beredningen insattes de liberalas främsta män utanför ministären, spetsarna bland socialdemokraterna samt en moderat högerman i varje beredning. Militärsakkunniga tillkallades i mån av behov. Den politiska spänningen mellan stormakterna blev så stark att man på hösten 1912 väntade ett världskrig. De svenska krigsfartyg som fanns måste sättas i försvarsskick och en del av för detta avsedda kreditiv användas. I Finland anlade ryssarna strategiska järnvägar mot den svenska gränsen, och upptäckten av många ryska spioner inom Sverige ökade oron. Mot förväntan framlades dock inte något försvarsförslag vid 1913 års riksdag. Nära årets slut offentliggjorde omsider statsministern på ett möte i Karlskrona det liberala försvarsprogrammet: bland annat vinterutbildning av armén, upprättande av reservorganisationer, en större värnskatt för de bemedlade till stärkande av försvaret, humanisering av krigslagarna och inrättandet av ett militieombudsmannaämbete. Men på grund av de vallöften som de liberala riksdagsmännen (av statsministern själv på möten i Dalarna) gett före 1911 års val skulle frågan om infanteriets utbildning inte föreläggas 1914 års riksdag, utan först efter andrakammarvalet 1914. (källa)
4. Sveriges kommunistiska parti stod utanför regeringen och gick till val på att sänka försvarskostnaderna. Genom sociala reformer skulle försvarsviljan stärkas. Inför valet lät Radiotjänst partiledarna för de fyra regeringspartierna presentera sin politik under en timme var. SKP:s partiledare Sven Linderot tilläts inte medverka i radio. (källa)