Försvarsstab Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet försvarsstab

1. Försvarsstaben (Fst) är en högre ledningsstab inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1937–1994 och återigen från 2023. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm. (källa)
2. Grupp B var mellan 1957 och 1961 en hemlig svensk underrättelseorganisation inom Försvarsstabens säkerhetsavdelning, ledd av Birger Elmér. År 1961 fick organisationen status som självständigt kontor och namnet ändrades till B-kontoret. Organisationen slogs 1965 ihop med T-kontoret och blev IB, ledd av samme Elmér. (källa)
3. Carl Gustaf Birger Elmér, född 8 augusti 1919 i Sofia församling i Jönköping, död 8 november 1999 i Jönköping, var en svensk militär och ämbetsman. Fram till 1975 var han chef för den hemliga organisationen Försvarsstabens särskilda byrå, mer känd som IB. (källa)
4. Försvarsstaben var överbefälhavarens ledningsorgan i fred, och ledde de tre försvarsgrenarna Arméstaben, Flygstaben, Marinstaben och Hemvärnet. Försvarsstaben ledde även militärområdena och ett antal skolor och samt logistikenheter. (källa)
5. Stefenson avlade studentexamen vid Högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm 1948. Han avlade sjöofficersexamen vid Sjökrigsskolan 1951 och utnämndes samma år till fänrik i flottan, varefter han befordrades till löjtnant 1953 och studerade vid Sjökrigshögskolan 1956–1959. Han var fartygschef på ubåten Draken 1962 och 1963. År 1963 befordrades till kapten och 1964 erhöll han tjänst vid Marinstaben. Han befordrades till kommendörkapten av andra graden 1967, varefter han var 1. flottiljadjutant tillika krigsförbandsövad ubåtsflottiljchef 1967–1968 och kurschef och lärare i taktik vid Militärhögskolan 1968–1970. Han befordrades till kommendörkapten av första graden 1970 och var chef för Studieavdelningen vid Försvarsstaben 1972–1976. Regeringen hade vid denna tid just infört programbudgetering för krigsmakten. Budgeteringen skulle baseras på perspektiv- och programplaner. Den första perspektivplanen utarbetades under Stefensons ledning. (källa)
6. Verksam vid Upplands infanteriregemente (I 8) 1924, överstelöjtnant och tillförordnad chef Gotlands infanteriregemente (I 27) 1926. Den 24 augusti 1926 utnämndes Thörnell till överste och chef för Vaxholms grenadjärregemente. Den 1 januari 1928 blev han militärbefälhavare på Gotland. 1931 inspektör för Trängen. Den 28 december 1933 utnämndes han till generalmajor och blev inspektör för infanteriet. Den 1 juli 1936 blev han generallöjtnant och chef för Försvarsstaben, den 8 december 1939 överbefälhavare och 1 januari 1940 general. Han tog avsked från aktiv stat den 1 april 1944 och efterträddes av Helge Jung. Thörnell var chef för Gustaf V:s stab den 10 mars 1944 till kungens död den 29 oktober 1950. (källa)
7. Bo Lars Axel Westin, född 12 september 1913 i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län, död 17 januari 2009 i Sankt Johannes församling i Stockholm, var en svensk militär (generallöjtnant) i kustartilleriet och chef för Försvarsstaben 1970–1972. (källa)
8. År 1873 förenades Krigsarkivet med Generalstabens krigshistoriska avdelning och konstituerades som arkivdepå för de militära myndigheternas äldre handlingar. År 1935 skildes Krigsarkivet från krigshistoriska avdelningen och blev en egen enhet, först under Chefen för Generalstaben, från 1937 under Arméstaben. År 1942 beslutade riksdagen att Krigsarkivet skulle vara en egen myndighet knuten till Försvarsstaben och att dess verksamhet också skulle inkludera marinen. Sedan 1995 är Krigsarkivet en avdelning inom Riksarkivet. (källa)
9. Jersild återupptog arbetet som samtidssatiriker i romanen Vi ses i Song My (1970) där huvudpersonen, Rolf Nylander, psykolog i Försvarsstaben, sätter samman en insatsstyrka kallad PAFS, Personaladministrativa försökssektionen, vilken lyckas avvärja att en pluton värnpliktiga i Boden gör uppror sedan de fått i uppdrag att miljösanera ett skogsparti som besprutats med avlövningsmedel. Nylander uppfattar sitt uppdrag, utan att han själv är någon utpräglad demokrat, som att anpassa försvaret till det omgivande demokratiska samhället. Han misslyckas med denna föresats och hans detalj inordnas i Försvarsstabens organisation. 1970 utkom även romanen Drömpojken, som var längre till omfånget än Jersilds tidigare romaner. Även tematiskt finns stora skillnader. I Drömpojken driver en ström av osannolika incidenter handlingen framåt sedan en uppfinnare från Kalifornien tvingas fly till London, efter att ha fått ena örat avskuret och mördat en polis. Färden går vidare till Polen via Genève och åter till Kalifornien. Även om berättelserna i Grisjakten, Vi ses i Song My och Drömpojken sinsemellan skiljer sig, har Jersild beskrivit dem som en trilogi med manipulation som det övergripande temat. (källa)