Förvandlingsstraff Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förvandlingsstraff

1. För den allmänna lagstiftningen förblev vatten- och brödstraffet länge så gott som outnyttjat. Bara på ett enda ställe stadgar Magnus Erikssons landslag som förvandlingsstraff att "ligga i konungens häkte och äta vatten och bröd". Från senare hälften av 1600-talet förekommer emellertid fängelse vid vatten och bröd mycket ofta i lagar och författningar dels som förvandlingsstraff, dels som omedelbart ålagt straff. I 1734 års lag gjordes ett ganska rikligt bruk av straffet. Längsta tiden enligt denna lag var 28 dagar, den kortaste fyra. Genom 1864 års strafflag avskaffades vatten- och brödstraffet som omedelbart ådömd bestraffning och bibehölls endast som förvandlingsstraff. Längsta tiden blev då 20, den kortaste tre dagar. Genom lagen av 16 maj 1884 blev slutligen hela denna straffart avlyst i Sverige, och böter förvandlades därefter till vanligt fängelsestraff. (källa)
2. Det svenska stockstraffet avskaffas. Spö- och risstraff avskaffas som förvandlingsstraff för böter. (källa)
3. Den dömde ska friges villkorligt när två tredjedelar av ett tidsbestämt straff avtjänats, förutsatt att den dömde har avtjänat minst en månads fängelsestraff. Fängelsestraff kortare än en månad har ingen villkorlig frigivning. Finns det synnerliga skäl mot villkorlig frigivning ska den skjutas upp. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning skall det särskilt beaktas om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Villkorlig frigivning får inte ske från fängelse som har dömts ut enligt 28 kapitlet 3 §, det vill säga ett fängelsestraff i kombination med skyddstillsyn, eller från ett förvandlingsstraff för böter. (källa)
4. Gunnar Dahlman hade en rad andra uppdrag som justitieombudsmannens suppleant 1933–1934, ordförande för sakkunniga beträffande förvandlingsstraff för böter 1935, ordförande för 1943 års utlänningssakkunniga, i statens lönekontrollnämnd 1943-1946, i styrelsen för statens polisskola från 1947, i direktionen över Drottninghuset från 1940, i näringslivets opinionsnämnd 1956, i Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut från 1961, i 1956 års polisverksamhetsutredning samt i 1957 års folkomröstningsnämnd (pensionsfrågan). (källa)