Fabrikation Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fabrikation

1. Rörsmeder och harneskmakare fanns redan under Erik XIV:s tid på landsbygden i Västmanland och Hälsingland och i staden Arboga. Under början av 1600-talet drevs fabrikationen även i Uppland, Närke, Småland, Västergötland samt i Jönköpings stad. (källa)
2. Sveriges första fabrik för industriell tillverkning av belysningsarmatur startade i Karlskrona 1884. Flera företag hade då länge importerat oljelampor av olika slag, men det var med fabrikationen av fotogenbrännare i Karlskrona som Sveriges industriella belysningstillverkning inleddes. Därefter kom flera belysningstillverkare igång, men för dem var det nästan uteslutande elektrisk belysningsarmatur som gällde. Förteckningen nedan anger namn, ort, start och slutår på flertalet av de historiska belysningstillverkarna i Sverige. (källa)
3. Sauer, E., Chemie und Fabrikation der tierischen Leime und der Gelatine, Berlin/Göttingen/Heidelberg 1958. (källa)
4. Tillverkningstekniken spred sig långsamt västerut och år 751 började papper tillverkas i Samarkand i Buchara som första ort utanför Kina och Japan. Samarkand blev en huvudort för papperstillverkningen. Senare uppblomstrade den i Bagdad och spred sig därifrån till länderna kring Medelhavet. Grekerna lärde sig pappersmakarkonsten direkt i Asien på 800-talet. På 900-talet blev Kairo i Egypten en huvudplats för papperstillverkning, därefter följde Damaskus i Syrien, Tabris i Persien, Danlatabad i Indien och Fes i nuvarande Marocko, som säten för en utvecklad pappersfabrikation. (källa)
5. Den förut hantverksmässiga näringen började anta tekniska former, för att så småningom övergå till industriell fabrikation i stor skala. Denna utveckling stod å ena sidan i nära samband med teknikens snabba frammarsch under slutet av artonhundratalet, men den var å andra sidan beroende av att ett omfattande vetenskapligt arbete hade nedlagts till klarläggande av de mikrobiologiska processer som äger rum vid öltillverkningen. (källa)
6. AB L.M. Ericssons fabriker i kvarteret taktäckaren byggdes i etapper. Byggnaden på Tulegatan 15 stod klar 1900, det dröjde ytterligare tre år innan rummet var klart. Först användes det för styrelsemöten och för kundbesök men på grund av lokalbrist kom det även att fungera som lönekontor från 1918 och tidvis som verkstad för att 1930 återställas och inredas som ett museum för anställda vid företaget. AB L.M. Ericsson hade 1925 flyttat huvudkontoret till Södra Kungstornet vid Kungsgatan och lokalerna vid Tulegatan hade inte samma roll. Drivande för att återställa rummet var Ingenjör Gustaf Collberg vid L.M. Ericsson som genomförde mycket av arbetet och ordnade samlingarna på omkring 10000 objekt. I samband med att Telefon AB L. M. Ericsson i slutet av 1930-talet flyttade huvudkontor och fabrikation till nya lokaler vid Telefonplan såldes fastigheterna i kvarteret Taktäckaren till Stockholms stad. Minnesrummet ställdes då i ordning och överlämnades 1944 som museum i gåva till staden. När det omkring 1970 blev aktuellt att flytta Televerkets Telemuseum från lokaler vid Karlaplan till en ombyggd stallänga vid Tekniska museet inrättades även en lokal för att kunna rymma inredningen. Detta blev möjligt genom att Stockholms stadsmuseum lämnade rummet i deposition åt Tekniska museet. Ett omfattande arbete att montera ner och restaurera rummet på den nya adressen pågick från 1976 samma år invigdes rummet av Carl XVI Gustaf varpå L.M. Ericssons minnesrum öppnade för besökare. (källa)