Vad betyder och hur uttalas fabrikshall
Fabrikshall uttalas fabr|iks|hall.
Ordformer och varianter av fabrikshall
Singular
- fabrikshall
- obestämd grundform
- fabrikshalls
- obestämd genitiv
- fabrikshallen
- bestämd grundform
- fabrikshallens
- bestämd genitiv
Plural
- fabrikshallar
- obestämd grundform
- fabrikshallars
- obestämd genitiv
- fabrikshallarna
- bestämd grundform
- fabrikshallarnas
- bestämd genitiv
Fabrikshall är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet fabrikshall
Den första etappen omfattade en mindre fabriksbyggnad i fyra våningar samt källare som uppfördes mellan 1886 och 1887 mitt på den långsmala tomten. Uppdraget gick till ingenjören Wilhelm Dahlgren och byggmästaren Julius Ernst Thomas. Möjligtvis var Thomas även arkitekt medan Dahlgren stod för konstruktionerna. Det rörde sig om en enkel nyttobyggnad med släta, putsade faser och våningsplan utformade som öppna fabrikshallar med en stomme av järnbalkar och gjutjärnskolonner.
Von Menzel var en mångsidig konstnär som ofta varierade sina motiv. Efter att på 1850-talet blivit känd som historiemålare och skildrare av Fredrik den store övergick han på 1870-talet till ett realistiskt måleri. Han utförde ett panorama över det tyska samhället under Vilhelm I:s tid, från det lysande hovfolket över de stora fabrikshallarna till intima borgerliga interiörer. Framför allt blev han känd för skildringar av arbetarklassen.
Byggnaden och intilliggande smedjan (se Smälten) ritades och uppfördes av ingenjören och byggmästaren Gustaf Alfrid Engelbrektson. Nordväst mot Mälaren reser sig en tre våningar hög tegelfasad, och bakom finns en treskeppig basilikaformad huskropp. Sockel och bottenvåning har uppförts med tjocka murar av bearbetad natursten, och övriga ytterväggar är massiva tegelmurar. I den stora fabrikshallen hålls taket uppe med gjutjärnspelare.
Elektriciteten hade ännu inte kommit till Lilla Essingen varför fabrikshallarna behövde ha stor takhöjd för att få plats med tillverkningsmaskinernas alla drivaxlar, trissor och remmar vilka drevs av ångkraft. För dagsljusinsläpp sörjde mittskeppets längsgående fönsterband högst upp och tvärgående lanterniner på huvudbyggnaden. Fönstren gestaltades olika och grupperades harmoniskt i fasaden. Tegelväggarna inramades av dekorativ mönstermurning och hörnen accentuerades av tegeltorn. Arkitekturen minner idag om Sveriges industriella grundartid.
