Fabrikssamhälle Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fabrikssamhälle

1. En tätortsbildning hade dock påbörjats redan under 1870-talet med arbetarbebyggelse i anslutning till de fabriker då flyttade ut från Stockholms innerstad. När Saltsjöbanan öppnades 1893 kunde banans grundare Knut Wallenberg upplåta den mark som tidigare tillhört gårdarna Järla och Sickla till industrier, bland annat AB de Lavals Ångturbin (1896) och AB Diesels Motorfabrik (senare Atlas Copco) (1898). Där järnvägen drog fram växte snart villasamhällen fram, bland annat Storängen (1904) och Saltsjö-Duvnäs (1907). Längs Saltsjön vid inloppet till Stockholm byggdes under 1890-talet de stora kvarnindustrierna Saltsjöqvarn och Tre Kronor. På flera andra håll kom blandade kåk- och fabrikssamhällen att växa fram, de största vid Sickla och Järla. Näringslivet kom länge att ha en industriell prägel. Industrierna i Nacka har idag minskat betydligt i antal, numera är service- och tjänstesektorn den dominerande. Pendlingen till Stockholm är omfattande. (källa)
2. Av Stensholms Fabriks AB kvarstod vattenfallet, dammen och dammfästet i Husqvarna vapenfabriks ägo. Det rinnande vattnet ägdes av Stensholms Fabriks AB. Tidigare, när all rörelsekraft erhölls via en axelkoppling som gick genom maskinverkstaden, gavs maskinerna rörelsekraft genom remdrift. När allt nu var raserat införskaffades en turbin som drev en likströmsgenerator. Generatorn försörjde både maskiner och belysning med kraft, och det utvecklades senare till att innefatta bostäder och gatubelysning på det område där fabriken låg med tillhörande fabrikssamhälle. Vattenkraftsutbytet ökade alltjämt i och med att kraftstationerna samkördes. Under en kort period, efter att Ernst Pettersson tillträdde som chef för företaget, satsade man på produktion av karbidlampor, vilka genomlevde en glansperiod under första världskriget när fotogen var svårt att importera. I och med att elektriciteten blev populär minskade dock marknaden för dessa, och produktionen gick utan framgång. 1920 tillträdde Harald Dahlstedt som ny chef för företaget. Han uppgraderade många av arbetslokalerna såväl som arbetarbostäderna. 1929 ersattes likströmsgeneratorn med en växelströmsgenerator med 150 kW vilket gjorde att belysningen blev bättre och jämnare, ett resultat av hans chefskap. Det gjorde även att man kunde utöka gatubelysningen. (källa)
3. Efter att bruket brann ner, såldes hela företaget år 1889 till Husqvarna vapenfabriks AB som sålde det vidare påföljande år. De nya ägarna var företaget Stensholms Fabriks AB, som övertog byggnader och marken som fanns kvar, förutom vattenfallet, dammen och dammfästet som Husqvarna vapenfabrik behöll. Det rinnande vattnet ägdes av Stensholms Fabriks AB. Tidigare, när all rörelsekraft erhölls via en axelkoppling som gick genom maskinverkstaden, gavs maskinerna rörelsekraft genom remdrift. När allt nu var raserat införskaffades en turbin som drev en likströmsgenerator. Generatorn försörjde både maskiner och belysning med kraft, och det utvecklades senare till att innefatta bostäder och gatubelysning på det område där fabriken låg med tillhörande fabrikssamhälle. Vattenkraftsutbytet ökade alltjämt i och med att kraftstationerna samkördes. Under en kort period, efter att Ernst Pettersson tillträdde som chef för företaget, satsade man på produktion av karbidlampor, vilka genomlevde en glansperiod under första världskriget när fotogen var svårt att importera. I och med att elektriciteten blev populär minskade dock marknaden för dessa, och produktionen gick utan framgång. 1920 tillträdde Harald Dahlstedt som ny chef för företaget. Han uppgraderade många av arbetslokalerna såväl som arbetarbostäderna. 1929 ersattes likströmsgeneratorn med en växelströmsgenerator på 150 kW vilket gjorde att belysningen blev bättre och jämnare, ett resultat av hans chefskap. Det gjorde även att man kunde utöka gatubelysningen. (källa)