Faktakunskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet faktakunskap

1. domare- bedömer andra kvalitéer än de tematiska faktakunskaperna och underlättar på så vis elevens fortsatta studier. (källa)
2. Kalenderbitare är en ofta nedsättande benämning på en person som tycker om faktakunskaper, till exempel uppgifter om länder, huvudstäder eller historiska årtal. En sådan person uppfattas ofta som allmänbildad. Intresset av att analysera de inlärda faktauppgifterna varierar. (källa)
3. göra research - skaffa sig faktakunskaper om ämnet. (källa)
4. Tjänsteutlåtande är ett uttalande eller nedtecknad skriftlig bedömning gjord av en tjänsteman, utefter det regelverk och den sakkunskap som denne har genom sitt specifika ämbete. Det innehåller vanligen förvaltningens – t.ex. stadsdelschefens – förslag till beslut i ärendet. Detta förslag bygger på tjänstemannens faktakunskaper och bedömningar. Ett tjänsteutlåtande kan gälla mycket varierande frågor t.ex. budget, tillsynsärenden, verksamhetsförändringar och detaljplaner. (källa)
5. Fariséerna, även kallade "de avsöndrade" eller "de avskilda", var från början ett slags politiskt parti, men som runt vår tideräknings början kom att bli andliga lärare. Fariséerna ställde sig emot det ledande partiet saddukéerna, både vad det gällde saddukéernas moral, etik och politiska ställningstagande, men även i frågor rörande teologi. De faktakunskaper som finns om fariséerna kommer ursprungligen från den judiske historieskrivaren Josefus, från tidiga kristna skrifter och från rabbinska källor. Fariséerna förmedlade innebörden av att leva enligt det förbund, som slutits på berget Sinai. Vidare menade de att Gud styrde över människans liv, men att människan ändock hade en egen fri vilja. De undervisade i synagogorna, och även om de inte utgjorde någon elit, vilket däremot saddukéerna utgjorde, hade de ett folkligt stöd, och det var de som kom att sätta sin prägel på judendomen efter templets fall, då saddukéerna miste sin makt. Fariséerna menade att den muntliga traditionen var lika viktig som den skriftliga och enligt rabbinsk tradition var det fariséerna som förde den muntliga läran vidare. Man tror med stor sannolikhet att det var fariséerna som grundlade tanken om kroppens och själens återförening på domens dag, samt föreställningen om den enskilda individens belöning eller straff. Detta är tankar som kom att prägla den fortsatta judendomen. Fariséerna trodde dessutom på Messias, änglar och på uppståndelsen. De senare rabbinerna räknas som fariséernas efterföljare. Den bild som ges av fariséerna i Nya Testamentet är inte objektiv, eftersom texterna producerades i en tid då kristendomen avgränsade sig mot judendomen. Detta syns tydligast i Matteusevangeliet, medan bilden av fariséerna är mer nyanserad i Lukasevangeliet: å ena sidan är polemiken hård, å andra sidan finns likväl en tät gemenskap, synlig bl.a. i gemensamma måltider och att fariséer varnar Jesus för Herodes stämplingar. I Jesu förkunnelse fördöms ofta fariséernas falska fromhet och präktighet, men Lukasevangeliets bild antyder att Jesus och fariséerna på många sätt stod varandra nära och t.ex. delade fronten mot saddukéerna om uppståndelsen. (källa)
6. Teatern bildades 1682 av studenter aktiva inom studentteatern vid Uppsala universitet. Studentteater var sedan 1500-talet en viktig del av verksamheten vid universiteten, där den betraktades som ett pedagogiskt instrument för språkförståelse, minnesträning, offentligt uppträdande och förmedling av olika värden och faktakunskaper inom exempelvis den bibliska historien. Skådespelens publik var begränsad till universitets studenter och anställda, släktingar och inbjudna dignitärer. Studenter framförde ibland också skådespel för kungligheter och Ulrika Eleonora d.ä. lär ha besökt Dän Swänska Theatren vid åtminstone två tillfällen på Kungliga Stallet i Uppsala under 1680-talet. Hon omtalas sedan som Dän Swänska Theatrens gynnare och det är troligt att det var hon som 1686 uppmuntrade dem att öppna sin verksamhet i Lejonkulan, även om detta inte har kunnat styrkas. (källa)