Fana synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Synonymer till fana

• flagga
• standar

Vad betyder och hur uttalas fana

Fana uttalas fana -n fanor.

Fana betyder på stång fäst duk som fält- el. samlingstecken.

Ordformer och varianter av fana

Fana är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet fana

Honnörsvakten kan paradera vid personens ankomst till eller avresa från en ort. Den kan också vara posterad vid personens residens. Om endast en eller två soldater utställts vid en persons bostad kallas dessa honnörspost. För ett statsöverhuvud består en paraderande honnörsvakt vanligen av ett kompani med fana eller standar samt musik och benämns då hederskompani.

Ett sorgflor eller krusflor är ett tygstycke i svart siden knutet som ett kravattband som vid begravning fästs på spetsen av stången till en militär fana i två stycken meterlånga längder.

Paradmarsch är en typ av marsch använd som benämning i Sverige. Enligt den svenska definitionen är en paradmarsch en marsch som spelas i ceremoniella sammanhang som hyllning till flagga, fana, standar, konung eller drottning.

Socialism: rött står mycket ofta för socialism, något som skall ha sitt ursprung i det turbulenta och revolutionsbenägna Frankrike under slutet av 1700- och större delen av 1800-talet. Den röda fanan används traditionellt som symbol för socialism och har givit upphov till Sovjetunionens flagga och Kinas flagga, båda dominerade av den röda färgen. Ibland används ljusare rött för att beteckna socialdemokrati och mörkare rött för att beteckna kommunism. Syndikalism brukar betecknas med rött i kombination med svart för att betona kombinationen av socialism och anarkism.

Ett riksvapen (även statsvapen) är ett heraldiskt vapen eller emblem för ett självständig stat. Ett statsvapen brukar vara försett med nationella kännetecken eller nationalsymboler. Till skillnad från statsflaggan, som främst är avsedd att framställas som flaggduk och fana, är statsvapnet avsett för trycksaker och liknande.

Ryttmästarens ursprungliga rang är inte direkt jämförbar med kaptenens rang av idag. Trupporganisationen före Gustav II Adolfs reform, som slutgiltigt genomfördes först cirka år 1626 var annorlunda. Kavalleriet hade före reformen varit indelat i fanor vars chef kallades ryttmästare (infanterienheten kallades fänika). En fana bestod i fredstid av cirka 150 ryttare medan antalet vid strid normalt uppgick till cirka 500, men kunde var ännu fler. Löjtnanten hade näst högsta rangen, åtföljd av fänriken som var den som red med standaret. Löjtnanten och fänriken åtnjöt dock samma sold. Ryttmästarens rang kan i krigstid anses ha legat närmare överstens rang än kaptenens även om överstens rang även existerade öfferste öfver allt krigzfolket. Överstens rang var dock mer jämförbar med den senare tiders general.

Standar är ett tygstycke – liknande en flagga eller fana – som hänger från en horisontell stång, som i sin tur sitter på en bärstång. Standar används av bland annat ordenssällskap och föreningar och görs ofta i bordsformat.

Under den äldre Vasatiden fanns egentligen endast två truppslag, fotfolket och rytteriet. Artilleriet betraktades mer som ett skrå. Fotfolkets truppförband kallades "fänika" och rytteriets förband "fana". De utgjorde både den administrativa och taktiska enheten. Motsvarande tyska förband vid Gustav Vasas värvade krigsfolk var deras förebild.

Ett baner kan antingen avse en vapenflagga eller en sorts mindre, buren fana som representerar någon viss person eller militärt förband.

Anföraren för kalifens livvakt kallades Amír al-umará, (emirernas emir), och högste befälhavaren till sjöss, amir al-bahr, "havets behärskare" (amiral). I Osmanska riket förekom ordet vidare dels såsom hederstitel för Muhammeds talrika, föregivna ättlingar (vilka dock bland osmanerna vanligast, liksom i hela Orienten, benämndes sharifer), dels under osmansk tid såsom ämbetstitel. I senare fallet förkortas emir vanligen till mir, såsom i titlarna mir-i-hadj (anförare för pilgrimskaravanerna till Mekka), mir-i-achor (överhovstallmästare), mir-alaj (regementsbefälhavare) och mir-l-alem ("fanvaktare", den ämbetsman som till nyutnämnda vilajetguvernörer överlämnade tecknen på deras myndighet: fana och hästsvansar).

Fana på Engelska

flag, banner

the flag of Sweden