Fanerogamflora Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fanerogamflora

1. Oskar Hagström var son till fiskeriarrendatorn Carl Johan Hagström. Han avlade mogenhetsexamen i Nyköping 1879 och studerade sedan vid Uppsala universitet, där han avlade teoretisk teologisk examen 1882 och praktisk teologisk examen 1883. 1883 prästvigdes han och tjänstgjorde därefter några år i Karlstads stift. Hagström var predikant och religionslärare vid åkerbrukskolonin Hall nära Södertälje 1891–1900 och var sedan verksam i Värmland. 1899 utnämndes han till komminister i Lysvik, 1910 till kyrkoherde i Västra Ämtervik och 1917 till kontraktsprost i Fryksdals kontrakt. Hagström var en framstående botaniker och förvärvade stort anseende som den främste kännaren av vissa fanerogama vattenväxter, särskilt av natar, där han upptäckte ett antal nya arter från olika länder. Bland hans främsta arbeten märks det omfattande Critical researches on the Potamogetons (Vetenskapsakademiens handlingar 1916). Han behandlade de svenska natarna i Carl Lindmans Svensk fanerogamflora (1918). Hagströms samlingar kom att överlämnas till Naturhistoriska riksmuseet. (källa)
2. Gottfrid Gunnarsson var son till lantbrukaren August Gunnarsson. Han blev apotekselev 1885 och avlade farmacie studiosisexamen 1888 och apotekarexamen 1897. Gunnarsson tjänstgjorde därefter vid olika apotek till 1915, då han på grund av sjukdom under några år måste lämna apotekarbanan. 1916–1924 innehade han en kemikalieaffär i Arlöv, och 1920–1925 tjänstgjorde han tidvis på apoteken i Limhamn, Arlöv, Odensbacken och Svedala. Han innehade privilegium på apoteket i Vellinge 1925–1936. Gunnarsson ägnade sig åt botanisk forskning och företog ett flertal botaniska resor i Sverige och utomlands. Han hade särskilt anseende som en framstående kännare av björksläktet som han behandlade i Carl Lindmans Svensk fanerogamflora (1918, 2:a upplagan 1926). Efter nära trettio års studier utagav han Monografi över Skandinaviens Betulæ(1925, med tillägg 1935) som prisbelönades av Apotekarsocieteten. Han publicerade även ett arbete över Velligetraktens flora (1932). (källa)
3. Efter forskningsresor i Sydamerika utgav Lindman Vegetationen i Rio Grande do Sul (1900). Han utgav också en Lärobok i botanik (1904) och Svensk fanerogamflora (1918). Han upptäckte många tidigare obeskrivna växtarter och var författare till en mängd vetenskapliga artiklar. (källa)
4. Schweinitz hade redan under sin tid i Salem börjat korrespondera med framstående botaniker och mykologer i USA och utlandet, exempelvis John Torrey i New York och Elias Fries i Lund (som sände Schweinitz andra delen av Systema Fungorum, den första hade han genom Torrey). Från 1920 hade Schweinitz föreslagit för Torrey och andra att de tillsammans skulle åstadkomma en amerikansk kryptogamflora som ett komplement tii Frederick Traugott Purshs fanerogamflora (Flora Americæ septentrionalis , 1814), men detta initiativ krympte ihop så att han själv började arbeta på en amerikansk svampflora. 1830 blev han allvarligt sjuk i dysenteri (som han ådragit sig tidigt under sin vistelse i Salem), vilket gjorde att han under ett år inte kunde utöva sina kyrkliga åligganden - däremot kunde han färdigställa sin Synopsis Fungorum in America Boreali Media Degentium som innefattar 3098 arter svampar och som lämnades till American Philosophical Society i april 1831 (tryckt 1832). En månad senare gjorde han på inrådan av läkare en lång resa, som sträckte sig västerut till Indiana, där han grundade en kyrka. Han anger att resan var nyttig för hälsan och han trodde att han skulle tillfriskna, men han dog 1834, förmodligen av tuberkulos. (källa)