Fara Synonymer Betyder Uttal

• bege sig
• färdas
• resa
• våda
• åka

Hur används ordet fara

1. Sjukdomen är fortfarande relativt ovanlig, men kan i svåra fall leda till lunginflammation och i undantagsfall även ha dödlig utgång. (källa)
2. I de flesta länder innehåller lagarna en moralisk gradering av skälen för abort. Tre indikationer anses ofta som godtagbara skäl för abort: Nästan alla länder tillåter abort om medicinska skäl medför allvarlig fara för kvinnans liv. Det är också vanligt att abort är tillåtet om graviditeten är en följd av våldtäkt eller tvång. Många länder tillåter abort när läkare bedömer att det finns en stor risk för att barnet kommer att bli allvarligt handikappat eller bära på en allvarlig sjukdom. (källa)
3. Adrenalin, summaformel C9H13NO3, är ett stresshormon och en neurotransmittor som bildas i binjuremärgen och i vissa nervceller i hjärnan. Adrenalin är ett viktigt hormon som gör vår kropp redo på att fly eller kämpa mot en fara. Hormonet har hittats hos många djur och även hos encelliga organismer. (källa)
4. Med undantag för häckningsperioden levde den på och i havet. På klipporna satt den i upprätt ställning och dök, då fara hotade, huvudstupa ned i havet. De relativt små men starka vingarna var anpassade för dykning. Fågeln simmade och dök med ypperlig färdighet, fortare än en båt kan ros. Fötterna fungerade främst som roder. Den kunde vara under vattnet i upp till 15 minuter och dyka 150 meter ner. På land rörde de sig så långsamt att man lätt kunde gå ifatt dem. (källa)
5. Geparden är aktiv på dagen. På så sätt undviker den kontakt med mera nattaktiva rovdjur som lejon, leopard och fläckig hyena. De nämnda rovdjuren stjäl annars gepardens byten eller utgör en fara för gepardens ungar. Honor lever vanligen ensamma, med undantag av tiden när de föder upp ungarna. Hannar är däremot mera sociala än andra kattdjur. De lever i grupper av två till tre individer (vanligen bröder från samma kull). I sällsynta fall förekommer grupper med upp till 15 individer. Hannar och honor träffas bara för parningen och de skiljs kort efteråt. Individerna eller grupperna har revir som markeras med urin. (källa)
6. Grund (sjöfart) – ett hinder eller fara för båtar och fartyg. (källa)
7. Grågåsen återfinns ofta i stora högljudda grupper. De är mycket vaksamma och varnar ljudligt för minsta fara och tar lätt till vingar om exempelvis en människa kommer för nära. De flyger ganska snabbt, och vid längre förflyttningar ordnar sig flocken i en så kallad "plog", vilket är vanligt bland gäss och innebär att de flyger i en v-formation för minskat luftmotstånd. Vid sådan formationsflygning är det inte en och samma gås som flyger främst utan gässens plats i formationen byts ofta om. (källa)
8. Den postjuvenila ruggningen är fullständig och börjar vid sex till åtta veckors ålder. Ruggningen avslutas innan hösten med mer ogynnsamt väder börjar, och kan beroende på tidpunkt för ungens födelse förkortas från genomsnittliga 82 till 64 dagar. De adulta fåglarnas årliga ruggning är också fullständig. I Centraleuropa äger denna ruggning rum under juli eller augusti. Vid fara eller stress har gråsparvar också en benägenhet till skräckruggning. Gråsparvens fjäderdräkt består före ruggningen av 3200 fjädrar, som väger sammanlagt 1,4 gram. Omedelbart efter ruggningen har den ungefär 3600 fjädrar och en vikt på 1,9 gram. För att vårda sin fjäderdräkt tar fåglarna sandbad, som skyddar mot fjäderparasiter. (källa)
9. Gässen ruggar en gång om året och kan då inte flyga. De vuxna äter växtdelar medan ungarna (gässlingarna) äter smådjur. Gäss smälter gräs och dylik föda väldigt dåligt och måste därför äta stora mängder. Detta för att snabbt göra sig av med avföring så att maten inte tynger ner dem så de inte kan lyfta om fara hotar. De flyger mycket snabbt, ordnade i v-formation. De är ganska bra simmare, men dyker endast som gässlingar eller när fara hotar under ruggningen. (källa)