Fartyg Synonymer Betyder Uttal

• båt
• skepp
• skuta

Hur används ordet fartyg

1. Gaffeln eller gaffelstången är en rundhult som förekommer på gaffelriggade segelfartyg. Gaffeln är den övre av de två stänger som sticker akterut från masten, och ofta har den en brant lutning (till skillnad från bommen, som är betydligt mer horisontell). Gaffelstången kontrolleras med två fall: klofallet, som kontrollerar inre ändan av gaffeln och pikfallet som kontrollerar den yttre. På båtar brukar gaffeln hissas samtidigt med seglet, som då är fäst vid denna. På skutor och fartyg hålls gaffeln ofta hissad uppe. (källa)
2. Ursprungligen avsåg ordet en större galär, men sedan mitten av 1800-talet har man i Norden med galeas avsett den vanligaste typen av skutor, snedsegelriggad med två master, den förliga stormast och den akterliga mesanmast. Åländska galeaser har trots sitt namn lika lång eller något längre aktre mast, något som annars gäller skonerter. På bägge master brukar föras gaffelsegel, toppsegel och förr eventuellt ett par råsegel i toppen av stormasten, numera bara en salning. I fören har den för det mesta ett rätt långt bogspröt, där det är fästat ett eller två förstag, där man för klyvare. Innerst, från däck går ytterligare ett stag upp till salningen, där focken förs. I aktern finns vanligen en rätt rymlig kajuta, och på 1900-talet en styrhytt för rorsman vid ratten, och skepparens sjökort. Under de närmaste förra århundradena seglade hundratals, kanske tusentals, små fartyg av den typen runt Östersjön och Nordsjön kors och tvärs, och på de större insjöarna, med förnödenheter, den så kallade bondeseglationen. Ännu långt in på senare halvan av 1900-talet fraktade många familje- och partrederier sand, ved och grus från landsortshamnar till de större städerna med galeaser. Skepparna var för övrigt vanligtvis så erfarna att några sjökort egentligen sällan behövdes. (källa)
3. En galär eller ett galärfartyg var en typ av fartyg som främst drevs med hjälp av åror. Den utvecklades av sjöfarande civilisationer kring Medelhavet och är först belagd runt 700-talet f.Kr. Galären var under en lång tid den vanligaste typen av krigsfartyg och användes i olika former ända in på början av 1800-talet i krig, handel och sjöröveri. Galären har funnits i en mängd olika former, men kännetecknas av ett långsmalt, grundgående skrov och lågt fribord. Så gott som alla typer av galärer hade även segel som kunde användas när vindriktningen var fördelaktig, men den var främst beroende av muskelkraft för att färdas. Tack vare sina åror kunde galärer färdas oberoende av vind och strömmar och var mycket manövrerbara. (källa)
4. En spridd uppfattning är att galärslavar var vanligt förekommande under antiken. Forskning tyder dock på att så inte var fallet. Anledningen antas vara att i dåtidens fartyg krävdes det en betydande yrkesskicklighet för att ro och det utfördes därför vanligen av fria män. Enligt Aristoteles var roddarna under slaget vid Salamis fria män ur lägre samhällsklasser och deras avgörande insats bidrog till att stärka den atenska demokratin. (källa)
5. Gasturbiner för mekanisk drift finns också, t.ex. i stridsvagnar, helikoptrar, flygplan och så länge energin var billig även i fartyg. Chrysler konstruerade i början av 1960-talet en gasturbindriven personbil, som dock inte kom längre än till prototypstadiet. Team Lotus använde även denna motor som en prototyp till en formel 1 motor under säsongen 1971. (källa)
6. Gasverk är en industriell anläggning som producerar stadsgas. Ursprungligen tillverkades gasen i kolgasverk genom torrdestillation av stenkol, vilket gav inkomstbringande biprodukter i form av koks, ammoniak och bensen. Eftersom det var en smutsig och miljöfarlig process övergick gasverken med tiden till spaltgasverk, där gasen istället produceras genom omvandling (spaltning) av lättbensin eller butan. Idag har man lagt ner även spaltgasverken och ersatt dessa med naturgas- eller biogasanläggningar. Naturgas transporteras antingen i långa pipelines från gasfyndigheterna eller i flytande form (LNG) med fartyg och/eller tankbil till särskilda blandningstationer, där gasen fårätt tryck och sammansättning, och sedan förs in i stadsgasnätet. Biogas produceras genom rötning av organiska restprodukter i särskilda produktionsanläggningar för biogas, och förs sedan via rörledning och blandningsstationer in i stadsgasnätet. (källa)
7. Halgatt – en öppning eller ett beslag i eller på relingen på en båt eller fartyg, se halkip. (källa)
8. Svabb är en mopp med kabelgarn istället för trasa. Den används vanligen i kombination med en hink, urvridare och vatten. Svabbhållare är den anordning som kan användas för att transportera städutrustning, oftast en svabb. År 1837 tog Jacob Howe patent på denna uppfinning. Urvridare är den del av svabbhållare som man använder för att vrida ut vattnet ur svabben. Ursprungligen kallades svabb för svabel och användes främst vid rengöring på fartyg, man "svabbade däck". (källa)
9. Gravationsbevis (av latin gravatio, betungande) är ett bevis avseende viss fastighet, tomträtt eller annan inteckningsbar egendom (t. ex. fartyg), innehållande uppgifter om bland annat ägare och innehavare samt eventuella förhållanden som belastar egendomen - inteckningar, pantbrev, servitut och andra inskrivningar. Gravationsbevis, avseende fastigheter heter dokumentet numer fastighetsbevis, utfärdas av inskrivningsmyndigheten och ifall rörande fartyg från sjöfartsverket och deras fartygsregister. (källa)