Farväg synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas farväg

Farväg uttalas far|väg -en -ar.

Ordformer och varianter av farväg

Farväg är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet farväg

Farvägarna till Västerbotten var huvudsakligen vattenburna, och de centrala orterna är belägna längs havs- och älvstränder. Under medeltiden fanns inga körbara vägar i Västerbotten, bara gång- och ridstigar, däribland Norrstigen som gick längs kusten. Under Johan Graans tid som landshövding byggdes den första landsvägen, huvudsakligen på samma plats som Norrstigen. Den var 1668 farbar från Umeå till Luleå.

Öns namn, som skrevs Faroyna och som Farøø under 1300-talet, består troligen av orden far, som i farväg eller farvatten, och ö. Namnet har troligtvis ingenting att göra med djuret får (lamb på gotländska), men det kan ändå inte uteslutas att det samnordiska ordet får har funnits i forngutniska.

Maritsa eller Evros (bulgariska: Марица, grekiska: Εβρος, latiniserat Hebrus, turkiska: Meriç) är en cirka 480 kilometer lång flod i sydöstra Europa. Dess källa är belägen i Rilabergen i västra Bulgarien, varifrån den rinner söderut mellan Balkanbergen och Rodopibergen, förbi Plovdiv till Edirne i Turkiet. Den norra grenen av floden rinner uteslutande i Turkiet medan den södra rinner längs gränsen nära, där den vänder söderut och förenas med Egeiska havet nära Enez i ett delta. Dess största biflod är Tundzja, den andra är Arda. Maritsas lägre lopp bildar en del av gränsen mellan Bulgarien och Grekland och gränsen mellan Grekland och Turkiet. Övre Maritsas dal är en viktig öst-västlig farväg i Bulgarien. Den icke farbara floden används för kraftproduktion och bevattning.

I bevarade urkunder nämns konventet första gången 1440, men antas vara något äldre. Bland sina gynnare räknade det åtskilliga förnäma personer, såsom riksråden Erik Holmstensson (Rosenstråle), vars ene son vid namn Torbjörn blev broder i konventet i Krokek, och Erik Johansson (Vasa) med flera, bland annat begravdes Erik Karlsson (Vasa) i Krokeks konvent. Trots sitt förmånliga läge vid stora farvägen mellan Södermanland och Östergötland verkar klostret aldrig ha varit betydande. Det ägde några få gårdar på ömse sidor om landskapsgränsen men munkarna bröt även kopparmalm och drev Svintuna kvarn.