Fascisthälsning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fascisthälsning

1. Under Francos tid vid makten var Falangistpartiet, Falange Española Tradicionalista y de las Juntas de Ofensiva Nacional Sindicalista, det enda tillåtna partiet. Den ideologi som Franco och Falangistpartiet genomdrev brukar betraktas som fascistisk. 1946 antog FN en resolution som slog fast att regimen var fascistisk sett till dess ursprung, natur och struktur. Franco införde även fascisthälsningen, annars känd som den romerska hälsningen, som officiell civil salut. När "Marcha Real" 1942 återinfördes som nationalsång infördes en referens till fascisthälsningen, "alzad la frente" (höj pannorna) ändrades till "alzad los brazos" (höj armarna). Historiker har emellertid påpekat att Franco kom att styra landet i en riktning som inte kan anses som strikt fascistisk, när det italienska fascistpartiets ideal används som utgångspunkt vid jämförelsen. Redan efter maktövertagandet 1939 och särskilt efter andra världskrigets slut utövade Franco påtryckningar mot Falangistpartiet i syfte att tona ner de mest radikala fascistiska idéerna till förmån för Francos egna ideal. (källa)
2. Fini har hamnat i blåsväder vid flera tillfällen, bland annat då han i samband med 70-årsdagen av Mussolinis marsch mot Rom 1922 fotograferades med armen utsträckt i klassisk fascisthälsning. Han förklarade sedan bort det med att han bara "hälsade på en vän". (källa)
3. Efter Primo de Riveras avrättning i november 1936 bröt en konflikt om ledarskapet ut mellan Hedilla och legitimistas anförda av Agustín Aznar och Sancho Dávila y Fernández de Celis. I april 1937 utmanövrerades båda parter av general Francisco Franco som tvingade fram ännu en sammanslagning med de mer traditionellt konservativa carlisternas rojalistiska parti Comunión Tradicionalista. Detta resulterade i en utökning av Falangistpartiet till Falange Española Tradicionalista y de las JONS med Franco som obestridd ledare. Man förenade i uniformen falangisternas mörkblå skjorta och carlisternas röda basker. Upprorsmakarna, som fick avgörande stöd från Nazityskland och framför allt det fascistiska Italien, antog fascisthälsningen och partiets slagord bestämdes vara Por el Imperio hacia Dios ("Genom imperiet i riktning mot Gud"). (källa)