Fasta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fasta

1. En undersökning bland 60 länder placerar Sverige på sjunde plats bland världens cybersäkraste länder. Enligt denna undersökning ligger Japan i topp, följt av Frankrike och Kanada. Undersökningen har tagit fasta på sju kriterier som alla ges samma vikt. Dessa kriterier är. (källa)
2. Luftstrupen på fåglar delar sig nedtill i två luftrör (bronker). I luftstrupen finns två struphuvuden, ett övre larynx (som saknar stämband) och ett nedre syrinx som sitter ungefär där de två bronkerna går samman i luftstrupen. Syrinx finns endast hos fåglar och är en broskig struktur försedd med muskler och är det organ som fåglar använder för att skapa läten. Eftersom detta ljudalstrande organ sitter i brösthålan utgörs resonansrummet, utöver munnen, även av luftstrupen. Detta resonansrum är förhållandevis orörligt och kan liknas vid röret i ett blåsinstrument. Hos en del fåglar är luftstrupen förlängd och kan bilda ett flertal slingor. Ljud skapas genom att luft pressas upp genom luftrören samtidigt som fågeln med hjälp av sin bröstmuskulatur böjer in de yttre stämläpparna mot de inre stämläpparna som är små och fasta. Det bildas då två röstspringor som är mycket formbara och kan åstadkomma en stor mängd ljud. Vanligast är att bara en av de två röstspringorna används men vissa arter kan kontrollera dem båda, oberoende av varandra, och kan på så vis producera två toner på samma gång. Syrinx är också försett med ett eller flera vibrerande membraner som bidrar till ljudproduktionen. (källa)
3. Många tekniska processer bygger på adhesionen mellan fasta kroppar, exempelvis målning, limning, kittning och lödning. (källa)
4. Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor. (källa)
5. Liksom vätskor och plasman är gaser fluider, med förmågan att flöda och avsaknad av tendenser att återgå till dess tidigare tillstånd efter deformation. De har dock viskositet, även om de till skillnad mot vätskor inte tar upp en fix volym utan fyller upp den behållare de placeras i. Den kinetiska energin per molekyl är större än för de fasta och flytande faserna, men lägre än för plasma. På grund av detta tenderar gasmolekyler att studsa mot ytan på de kärl de innesluts i samt mot varandra. Det är en vanlig missuppfattning att tro att dessa kollisioner är nödvändiga för att förklara tryck, när det i själva verket räcker med hastighetsfördelningen. Kollisionerna är i själva verket bara nödvändiga för att definiera Maxwell-Boltzmannfördelningen. (källa)
6. Gasen kan inte ledas direkt från gasklockan ut i ledningsnätet, eftersom klockan utövar olika tryck på gasen beroende på det höjdläge, som den för tillfället intar. Gasen får därför från klockan passera en tryckregulator, som håller trycket konstant i den utgående ledningen. Denna apparat liknar till sin konstruktion omloppsregulatorn. Trycket i utloppsledningen verkar på en i vatten flytande klocka, vars rörelse överförs till en i ledningen befintlig ventil, som därigenom ändras så, att trycket i utloppsledningen hålles konstant vid önskad storlek. Genom ändring av klockans belastning, som utgörs av vatten eller fasta vikter, kan samma tryck ändras efter behag. (källa)
7. Generalförsamlingen har sex fasta utskott. (källa)
8. Om vi tänker oss två raka långa linjer som skär varandra i en punkt S. Vi kallar vinkeln mellan dem för u och låter den ena linjen rotera kring den andra med den konstanta vinkeln u. Den fasta linjen blir då figurens axel, och den som roterar kallar vi för generatris. Den skapar en konisk yta som vi kan kallar K, med två mantelytor. Ytans spets kallas punkten S. (källa)
9. För ett mindre område används mätningar som nivellering, trigonometrisk mätning, fotogrammetrisk mätning och mätningar med GPS. För framställning av kartverk för hela statsområden utförs mera omfattande arbeten. Ofta bildar triangulering en stomme för de andra nämnda mätningarna. Ett triangelnät består av en följd av intill varandra fogade trianglar, vilkas sidor bildar fria syftlinjer. Vinklarna mellan dessa syftlinjer mäts direkt med en teodolit. Efter att med ha mätt upp längden på en av sidorna – basen – använder man sedan de uppmätta vinklarna för att med hjälp av trigonometri beräkna de övriga sidornas längder. Vid triangulering av första ordningen är triangelsidorna flera kilometer långa. Basmätningen förläggs till gynnsam terräng, och utförs med för ändamålet särskilt konstruerade apparater, med stor precision. Med hjälp av trianguleringen kan man genom vinkelmätning bestämma avstånden mellan de oftast högt belägna triangelpunkterna, i sådan mark och på sådana avstånd, där direkt längdmätning inte är praktiskt genomförbar. Dessa triangelnät av första ordningen bildar den fasta stommen för ett lands uppmätning, och uppmätningen förfinas sedan med inkoppling av nät av andra, tredje och så vidare ordningen, med kortare sidor och där mätningsinstrumenten är av enklare slag. Man använder också andra så kallade trigonometriska mätningsmetoder, särskilt polygonmätning. (källa)
10. Geovetenskap (geovetare) omfattar de vetenskaper som studerar planeten jorden och dess historia. Atmosfären, biosfären, hydrosfären och geosfären (fasta jorden) utgör samverkande system som analyseras med fysikaliska, kemiska, biologiska och matematiska metoder. Dessa samverkande sfärer påverkas även av jordens plats i solsystemet samt av infallande asteroider, meteoriter och kometer. Geovetenskaperna tillhandahåller samhällsviktig kunskap om energi, råvaror, vattenresurser, väder, klimatets variationer över geologisk tid, naturkatastrofer samt om hur miljöproblem kan åtgärdas. (källa)