Fastighetsdirektör Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fastighetsdirektör

1. Persson avlade studentexamen i Malmö 1921 och utexaminerades från Chalmers tekniska institut 1926. Han blev ingenjör vid AB Vägförbättringar 1926, Uppsala stad 1927, AB Vattenbyggnadsbyrån 1928, AB Kreuger och Toll 1930, Stockholms stads fastighetskontor 1932, småstugechef där 1937, intendent hos fastighetsdirektören i Stockholm 1939, fastighetsdirektör och chef för Göteborgs stads fastighetskontor 1940 och var verkställande direktör för Östra Nordstaden AB och Co KB från 1960. (källa)
2. Utredningen tillsattes av stadskollegiet den 23 februari 1940 och leddes av de tunnelbanedelegerade fastighetsborgarrådet Harry Sandberg, gatuborgarrådet Yngve Larsson (ordförande), finansborgarrådet Halvar G. F. Sundberg, stadsplanedirektören Albert Lilienberg, gatudirektören David Anger, fastighetsdirektören Axel Dahlberg och spårvägsdirektören Gösta Hellgren. Sakkunnigt biträde var slusseningenjören Gösta Lundborg. (källa)
3. Tio byggföretag av varierande storlek visade sig vara villiga att gå in i projektet: Gösta Andersson Byggnadsfirma, Byggnads AB Eriksson och Rann, Ernst Järnfelt Byggnads AB, Yngve Kullenberg Byggnads AB, Byggnads AB J. Alfr. Olsson, F O Peterson och Söner Byggnads AB, AB Skånska Cementgjuteriet, Gunnar Zetterberg Byggnads AB, Bygg-Oleba Olle Engkvist AB och Svenska Industribyggen AB. Dessa bildade den 21 juni 1960 kommanditbolaget Östra Nordstaden AB och Co med lika andelar. Verkställande direktör blev den tidigare fastighetsdirektören i Göteborg, Frans Persson. Bolagets egna kapital var blygsamma 300 000 kronor. För att undvika spekulation i fastighetspriserna, hade man redan i april 1961 förvärvat 33 fastigheter och ytterligare åtta fram till november det året. (källa)
4. 1918 begärde Enoch Thulins Aeroplanfabrik att det skulle anläggas en kommunal flygplats i Göteborg. I slutet av samma år tillsatte Göteborgs Drätselkammare en kommitté, bestående av: stadsfullmäktiges vice ordförande Herman Lindholm, fastighetsdirektören A. Gärde och förste stadsingenjören Albert Lilienberg med notarien Olof Johnson som sekreterare, vilka fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för anläggandet av en flygstation i Göteborg eller dess närhet. Sveriges Aeronautiska Sällskap erbjöd sig att utföra den tekniska utredningen. Som sakkunniga anlitades fältflygaren, kaptenen Folke Winbladh, marinflygaren kaptenen Christer F:son Egerström och chefen för marinens flygväsende, kommendörkaptenen Thor Lübeck. En särskilt tillsatt flygstationskommitté utgjordes av direktören John Lithander, ingenjören K.I. Schönander och kamreraren C.R. Cramér. Även Försvarsmakten deltog för att ta reda på vilka önskemål som fanns. Ett starkt önskemål var att en land- och en sjöflygplats skulle ligga nära varandra. Föreslagna alternativ, så som Kviberg, Tingstadsvass, Åby, Askim, Särö och Björlanda uteslöts och det kvarvarande alternativet var Torslanda. Riksdagen beviljade den 27 september 1921 anslag till en första utbyggnad av ett flygfält i Torslanda. Redan tidigare hade även Göteborgs stadsfullmäktige anslagit medel därtill. Efter fortsatt beredning skedde redovisning till stadsfullmäktige i mars 1922, och i november samma år påbörjades arbetet med den nya flyghamnen. Flygplatsen skulle anläggas på Amhult Uppegårds, Röd Sörgårds och Amhult Nedergårds marker. Den 2 september 1921 erhöll staden Kungl. Maj:ts rätt att expropriera marken, och 19 oktober 1922 beslöt Göteborgs stadsfullmäktige att förvärva den erforderliga marken. (källa)
5. Han utsågs 1918 till handelsattaché i Berlin, och senare direktör för Emissions AB och Finlands Bank, från 1931 stadsdirektör i Helsingfors. Frenckell, som tillhörde riksdagen från 1927, anlitades ofta som statsfinansiell expert och blev 1931 bankfullmäktig. Han tillhörde Svenska folkpartiets centralstyrelse 1918–24. Erik von Frenckell var under 37 år aktiv som kommunalpolitiker i Helsingfors. Han var fastighetsdirektör och 1942 utsågs han till drätseldirektör i Helsingfors stad. (källa)
6. Väggdekorationen på fondväggen i Brommasalen i Alviks medborgarhus på Gustavslundsvägen 170 i Bromma är en 50 m2 stor al secco-målning (kalkmålning), som föreställer själva byggandet av Alviks medborgarhus. Runt salen finns reliefer av arbetare och en mor med barn. Bland personerna på väggmålningen finns porträttlika byggnadsarbetare och arbetsledare, bland dem byggmästaren Anders Dunder och stadens dåvarande fastighetsdirektör Axel Dahlberg med flera kända personer. Många tidstypiska detaljer ingår i målningen, till exempel skildras byggnadsarbetare som för hand reser en hel sektion av en vägg, en jobbare på väg till rasten och som går med två pilsnerflaskor i händerna, en gengasbil, tegelbärare med sitt lass på ryggen och piprökande byggjobbare med ok och rep. I fonden syns de närmaste omgivningarna med en båt som lagt till vid Ulvsundasjöns strand, varifrån säckar lossas. I väggmålningen syns också Södermalm och Högalidskyrkans två torn. (källa)
7. Han började som intäktschef på socialtjänsten och har därefter arbetat som administrativ chef och socialchef på socialdistriktet i Katarina-Sofia, flyktingsamordnare, socialchef i Bromma, fritidsdirektör, kultur- och idrottsdirektör, stadsbyggnadsdirektör samt gatu- och fastighetsdirektör. (källa)
8. Jan Olov Westerberg, född 27 maj 1961 i Nederkalix församling, är en svensk museiman, för närvarande fastighetsdirektör på Statens fastighetsverk. (källa)
9. 1998 Fastighetsdirektör Markku Koskinen i Helsingfors kyrkliga samfällighet. (källa)