Feminism Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet feminism

1. Och när #metoo-kampanjen tog fart i höstas krokade den i en redan befintlig debatt i Chile om kvinnors plats i kulturlivet och samhället. Vår Latinamerikakorrespondent reste till Santiago och träffade två författare och en förlagsredaktör för att prata om den chilenska feminismen. (källa)
2. Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver, samt om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi". Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Till de klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier utformades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi, även kallad ekologism, likaså räknas även anarkism, feminism och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan de nämnda ideologier, samt andra onämnda. Alla politiska partier har också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden, ofta är denna kompass en blandning av olika ideologier i egen mix. Ideologier får ävenså olika prägling utifrån olika grupperingars och individers tolkningar, samt förgreningar i varierande riktningar och blandningar. (källa)
3. Kulturvetenskap (kulturvetare) (engelska: cultural studies) är helheten av alla de akademiska discipliner som studerar mänskliga kulturer, eller uttrycken för eller lämningarna efter mänskliga kulturer, till exempel humaniora, samhällsvetenskap och dylikt. Den har sitt ursprung i 1960- och 1970-talens teoristrider inom human- och samhällsvetenskaperna. Den är inget avgränsat "fält", någon avgränsad teori eller metodologi, utan för bruk av flera - marxism, feminism, dekonstruktion, psykoanalys, etnografi. Cultural Studies analyserar med hjälp av dessa och andra verktyg. (källa)
4. Kvinnorörelsen (kvinnosakskämpe) är ett övergripande begrepp för organiserad feminism, den sociala och politiska rörelse som på olika sätt arbetat för att stärka kvinnors rättigheter i samhället. Begreppet omfattar alla typer av enskilt arbete, lösa allianser, föreningar och större organisationer som genom historien kämpat för kvinnans rättigheter. (källa)
5. Könsidentitet var ursprungligen en medicinsk term som användes för att förklara könskorrigerande operationer för allmänheten. Termen återfinns också inom psykologin. och inom biologin, vad gäller könskategorisering. På senare år har termen börjat användas inom olika juridiska områden, främst vad gäller mänskliga rättighetsfrågor. Sociologi, genusvetenskap och feminism är fortfarande benägna att referera till både könsidentitet, könsroll och olika sexuella beteenden och preferenser med hjälp av termen genus. (källa)
6. Som resultat av detta dolde kvinnor i lesbiska relationer antingen sina personliga liv eller accepterade samhällets etikett som utstött och skapade en subkultur och identitet som utvecklades i Europa och USA. Efter andra världskriget följde en period av social repression när många stater aktivt förföljde homosexuella så utvecklade kvinnor nätverk för att umgås och utbilda varandra. Större ekonomisk och social frihet ledde till större möjligheter att forma relationer och familjer. Med andra vågens feminism och en ökad mängd akademiker som studerade kvinnohistoria och sexualitet så breddades definitionen av lesbisk, och startade en debatt om sexuell lust som den viktigaste beståndsdelen för att definiera vad det är att vara lesbisk. Vissa kvinnor som håller på med samkönad kärlek tar avstånd från att identifiera sig både som lesbisk och som bisexuell, medan andra kvinnor identifierar sig som lesbiska utan att agera på det. Sexuell identitet är inte nödvändigtvis samma som sexuell läggning eller sexuellt beteende, av många olika anledningar, bland annat rädsla för identifiering av den sexuella läggningen i en homofob miljö. (källa)
7. Tidningen innehåller nyheter och reportage om politik ur ett kvinnoperspektiv med socialdemokratiska förtecken. Journalistiken genomsyras av feminism och skildrar förutom politiska sakfrågor även verksamheten inom S-kvinnor, centralt, regionalt och lokalt. (källa)
8. Nu pågående forskning kring begreppet offentlighet kretsar bland annat kring frågor om mångfalden inom politiskt deltagande, de nya sociala mediernas betydelse och det offentliga samtalets status och kvalité. I Hannah Arendts efterföljd har frågor om feminism och offentlighet diskuterats. (källa)
9. Rotlös (originaltitel: Nervous Conditions) är Tsitsi Dangarembgas debutroman samt den första boken på engelska som är publicerad av en svart kvinnlig författare från Zimbabwe. Romanen var färdigskriven år 1985, då Dangarembga var 25 år, men hon hade problem med att få den publicerad i Zimbabwe. Till slut så antog det brittiska bokförlaget the Women's Press boken och publicerade boken år 1988. Rotlös fick ett varmt mottagande både i och utanför Afrika och Dangarembga tilldelades ett Commonwealth Writers' pris år 1989. Rotlös är ansedd att ha varit ett viktigt bidrag till Afrikansk feminism och postkolonial litteratur. (källa)
10. Samhällskritikens startpunkt kan vara väldigt olika, och de olika formerna av socialism (marxism, anarkism, o.s.v.) har inte ensamrätt på samhällskritik. Startpunkten kan vara en minoritets erfarenheter (till exempel Homosexuellas), inom samhället generellt. Det kan till och med vara en grupp inom en progressiv samhällsrörelse, som tycker att rörelsen inte lever upp till dess progressiva agenda. Kvinnor inom Nya vänstern var ofta missnöjda med sina manliga motsvarigheter, och många engagerade sig i andra vågens feminism. Med (eller efter) postmodernismen ses en stor förenlig teori som en omöjlighet. Det exkluderar dock inte möjligheterna eller behoven av dialog. (källa)