Femvåningshus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet femvåningshus

1. Från 1908 kom Stockholms södra tomt AB att leda denna exploatering. Företaget hade för 3,5 miljoner kronor köpt den mark som tidigare ägts av Gröndals Tomt- och Byggnadsaktiebolag. Stadsdelen hade då börjat bebyggas med stora hyreshus och en stadsplan hade upprättats där byggnader upp till fem våningar tilläts. Bara under 1910 uppfördes 15 femvåningshus med 1–5 rum och kök, alla utrustade med vattenklosett, något nytt vid denna tid. Hyresbeloppen (per år) var för 1 rum med kök och tambur 250-300 kronor, för 3 rum med kök och tambur 600-700 kronor och för 4 rum med kök och tambur 750-850 kronor. Enligt samtida reklam alla försedda med nutida inredning samt vatten- och sfloppsledninger jämte vattenklosetter äfvensom inom kort tid gas och elektricitet från Stockholms stad. (källa)
2. I början av sin väpnade kamp fanns ett betydande stöd i den spanska oppositionen och den baskiska befolkningen för ETA, särskilt när de i december 1973 genom ett bombdåd mördade amiral Luis Carrero Blanco, som då var Spaniens premiärminister samt vice regeringschef, och som ansågs vara Francos kommande efterträdare. Den 20 december skulle en rättegång inledas i Madrid mot en av ledarna för ETA och samma dag utförde ETA ett attentat mot Carrero Blanco. Premiärministern var på väg till en gudstjänst när en kraftig sprängladdning detonerade under hans bil, som slungades 20 meter upp i luften och över ett femvåningshus. Explosionen tog död på Carrero Blanco, hans chaufför och livvakt. Franco blev personligen chockad av attentatet och diktatorns grepp om makten blev mycket osäkrare efter attentatet. Detta attentat är ett av få uppskattade attentat av spanjorerna eftersom man anser att detta kan ha lett till att demokratin snabbare upprättades i landet. Senare blev dock organisationens aktiviteter inte lika populära. (källa)
3. Kvarteret Granen på Vasagatans södra sida bebyggdes med 14 ordinära hyresfastigheter 1882–92 på det gamla landeriet Ulriceberg. Byggnadsverksamheten var först koncentrerad till Viktoriagatan och Vasagatan med fyravåningshus och följdes av femvåningshus mot Karl Gustavsgatan–Engelbrektsgatan. Sex fastigheter – uppförda under åren runt 1890 – förenades två och två i ombyggnadsprojekten Granen 1, 2 och 3. Fastigheten Vasastaden 15:17 (f.d. 15:8 och 15:9) bebyggdes sist i kvarteret. Byggnaderna uppfördes 1892 av byggmästare Anders Johanson och hans son Johan A. Forshell. Anders Johanson från Forshälla socken i Bohuslän hade gjort snabb karriär inom byggnadsfacket i Göteborg under 1870- och 80-talen. Han tillhörde de få medelstora byggmästare, som tidigt tog upp konkurrensen med de tyskfödda byggmästarna Philip Jacob Rapp, August Krüger och Joachim Dähn vid nyexploateringen på Hagaheden, de blivande stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg. Johan A. Forshell lät 1888 bygga Karl Gustavsgatan 23 för egen räkning. Fyra år senare slog sig far och son ihop och uppförde varsin byggnad på de lediga granntomterna i hörnet av Karl Gustavsgatan och Engelbrektsgatan. (källa)
4. Ett av de första husen som i volym och bygghöjd följde stadsplanen från 1890 var nybygget i kvarteret Höga stigen större. Under rubriken "Attentat mot Södermalm" skrev signaturen "Celestin" i Dagens Nyheter 1908 bland annat: ...till sin häpnad och förargelse en stor stenlåda till hyreskasern, ett åbäkigt femvåningshus, som brett och skymmande ställt sig i vägen för kyrkans linjeskönhet. Artikeln illustrerades med en vy över Katarinaberget visande "Skandalhuset" där bara kyrkans tornspira kikar fram. (källa)
5. Bageriet byggdes om 1911 och upptog då hela egendomen, ett fyravåningshus samt ett femvåningshus. Bageriet hade nu de modernaste hjälpmedel som existerade inom branschen under tiden. I spisbrödsbageriet, som var placerat i en av de överstavåningarna, fanns roterande ångugnar, där degkakorna sattes in i ena ändan för att sedan komma fram färdiga på andra. Förutom dessa moderna ugnar, som uppvärmdes med varmvatten samt upplystes av elektriskt ljus, fanns praktiska degknådningsmaskiner, marmorbord för utbakning av brödet, kakelväggar och stengolv, varu- och personhissar, anordningar som underlättade arbetet och möjliggjorde att hålla arbetslokalerna snygga och rena. (källa)