Festmat Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet festmat

1. Den äldsta notering som finns om svensk lutfisktradition är från Linköping och biskop Hans Brask, 1464–1538, som enligt historien åt lutfisk med mandel, russin och ärtor under fastan. Lutfisk är den enda rätt som varit festmat i Sverige i över 500 år. Förr åt man lutfisk till helger och fester året om. Olaus Magnus menade att den kunde serveras även till kungar. Gustav III:s hov åt den blötlagda fisken under hela våren och på bondbröllop i Skåne serverades fisken varje dag under de veckolånga bröllopsfesterna. (källa)
2. Ugnspannkakorna tillhör framförallt festmaten och de är kända på Gotland sedan 1700-talet. Festmat blir de genom tillsatsen av fint mjöl och ägg. Under 1800-talet blir det vanligare med socker i pannkakorna men också saffran och russin. Dagens saffranspannkaka som görs med grötris och sedan bakas i ugn tillhör puddingarna som blir vanliga desserter under 1800-talet då vedspisens förenklar ugnsmatlagandet. Saffranspannkakan har en särskild koppling till julen då den gjordes av den överblivna julgröten men den har också under 1800- och 1900-talen serverats vid årsdagar, bröllop och begravningar. Sylten som äts till pannkakan är också den ett mode på 1800-talet då sockret blev billigare och sylt ett mycket populärt tillbehör till desserter. Det är idag inte känt om den här saffranspannkakan skapats på Gotland eller om någon tagit med sig den in till ön. (källa)
3. Timbal är en köttfärs som tillsammans med passande grönsaker har tillagats i en skål. Olika typer av kött kan användas som fisk, nöt (speciellt kalv), gris, kyckling, kalkon, kräfta, ostron med flera. Närätten är färdig, efter att ha förvarats i kylskåp, stjälps den upp på ett fat. Rätten påminner om inlagda grisfötter i gelé. Rätten var vanlig under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Det kan utläsas i recepten att det här inte var mans föda, det här var festmat för de rika, med tanke på att ingredienser som färsk Albatryffel (vit tryffel) har ett kilopris på 30 000-80 000 kr beroende på den årliga tillgången. (källa)
4. I traditionell svensk kultur används begreppet familjehögtid ofta om jul- och midsommarfirande. Under dessa högtider samlas många släkter för att äta svensk festmat. Traditionellt kunde man även inbjuda ensamma icke-släktingar till julfirandet. (källa)