Fettisdagen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fettisdagen

1. Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien, Finland och Estland, och är associerad med fastlagen före påskfastan, särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen. (källa)
2. I Jämtland kallas den på jämtska "feitkams" (fetkams) och innehåller fläsktärningar. Den innehåller kornmjöl, riven potatis och ibland vetemjöl. Är den platt och utan fläsk, vetemjöl och potatis så kallas den för "flatkams" och var typisk fäbodmat. När flickorna gick till fäboden med korna tog de med sig kornmjölet, och mjölk producerade korna på sommarbetet. Kamsen tillreds genom att kokas i vassla som fåtts vid tillverkning av ost. Till kamsen äts smör, messmör, brunost och sötost, och som dryck naturligtvis mjölk. Kams äts traditionellt som huvudrätt (med kjesfil som dessert) på fettisdagen. (källa)
3. Karneval är ursprungligen benämningen på tiden före fastan, Trettondedag jul till askonsdagen, sedermera de tre till åtta dagarna före askonsdagen, motsvarande fastlagen. Fastlag är således motsats till fasta och denna tid föregår fastan med frosseri av mat och fester. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen varefter fastan som varar fram till påsk inleds. Termen karneval är tidigast belagd 1142 men började inte att användas norr om Alperna förrän cirka 1700. (källa)
4. Blåmåndagen är en dag i fastlagen och ligger mellan fastlagssöndagen och fettisdagen. (källa)
5. Fastlagsris förekom i en gammal sed från 1600-talet som innebar att man risade varandra, det vill säga att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen skulle ge bot och bättring. Den övergick under 1700-talet i en lek där barnen piskade sina föräldrar på morgonen och där sjusovarna utsattes för risbastu. Oftast användes björkris, även om annat ris förekom. Liknande traditioner lever fortfarande i exempelvis Lettland och Tjeckien. (källa)
6. Fettisdagen, tisdagen efter fastlagssöndagen, dag då semlor traditionellt äts. (källa)
7. I Iliaden berättas hur Hefasistos på Achilles sköld framställde en dansplats lik den, som Daidalos på Kreta gjort åt Ariadne. Plutarchos berättar att en med Ariadnesagan sammanhängande kultdans på ön Delos efterbildade den labyrinten på Kreta och försiggick i fram och tillbakagående vindlingar. I Serbien har slingrande långdanser kallats Trojanka och i Frankrike förekom liknande ringdanser på folkfester, särskilt fettisdagen fram till 1830-talet. (källa)
8. Fastelavnssøndag (50 dagar innan påsk) var ursprungligen en folklig fest med upptåg och lekar. Den följs av hvide tirsdag (fettisdagen) och askonsdagen, som fram till avskaffandet av fasteplikten vid reformationen 1536 inledde 40 dagars påskfasta. Ända fram till 1800-talet hade fastan dock en prägel av botgörings- och andaktstid. (källa)
9. Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen (en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan), på finlandssvenska fastlagstisdagen, är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blåmåndagen. (källa)