Filning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet filning

1. En motorsåg eller kedjesåg är en portabel, motoriserad såg som vanligen används för att fälla, kvista och aptera (kapa) träd. Motorsågar drivs av antingen en nätansluten elmotor eller en tvåtaktsmotor, även 4-takt finns. Själva sågarbetet utförs av en sågkedja med vassa skärlänkar som motorn driver medurs runt sågsvärdet. Tapparna mellan länkarna i kedjan smörjs genom att sågen pumpar ut särskild sågkedjeolja till svärdets spår. Kedjan kräver regelbunden filning med rundfil för att sågförmågan ska kunna upprätthållas. (källa)
2. Skränktång, tång som används för justering av tändernas växelvisa böjning i sidled (skränkning) på sågklingor. En skränktång har oftast en justerbar stoppskruv så att olika lutningsvinklar kan ställas in. Skränkning var förr en vanlig företeelse utförd av hantverkare när de olika handsågar som användes förlorade sin skärpa. Även sågklingor skränktes vid filning av dess sågtänder. De moderna handsågar som finns i handeln har oftast tandspetshärdade sågtänder som ej går att fila. I och med detta används ej en skränktång. De moderna cirkelsågar som är utrustade med hårdmetalltänder kan ej skränkas utan här slipas istället sågtänderna växelvis till en skränkning. Bandsågsblad som ej är tandspetshärdade slipas i maskin och skränks av maskinens skränkutrustning. (källa)
3. Sköldpadden nyttjades redan tidigt som prydnadsmaterial i österlandet och kom över Egypten till Rom, där man skattade den särdeles högt. Den bästa sköldpadden ficks av de ostindiska karettsköldpaddorna och utfördes huvudsakligen från Singapore. Sedan 1973 är all internationell handel med sköldpadd förbjuden enligt Washingtonkonventionen, när det inte handlar om antikviteter. Antikundantaget gäller föremål tillverkade före den 3 mars 1947. Sköldpadden, som till färgen är gul eller gulröd med svartbruna fläckar och strimmor, vann i värde, ju tätare och mera genomskinlig, ju färgstarkare och bättre tecknad den var. Den låter klyva sig och kan, upphettad, böjas eller sammanpressas efter behag. Hårdare och mera spröd än vanligt horn, fordrar den en försiktigare behandling, men förarbetas liksom detta medelst sågning, filning och polering. Den brukades till kammar, dosor, solfjädrar, knivskaft med mera. På grund av sitt höga pris eftergjordes den redan före förbudet på kemisk väg av horn, gelatinblad med mera. Genom betning med alkaliska blylösningar åstadkommer man även på simplare sköldpadd vackrare teckningar. (källa)
4. Grad inom metallurgin är en skarp kant (vass upphöjning) som kan uppstå vid bearbetning av ett arbetsstycke, till exempel vid gjutning eller olika typer av skärande bearbetning, som exempelvis klippning, borrning, stansning, gjutning eller filning. Grader är oftast oönskade och processen att avlägsna dessa kallas gradning. Grad benämns också den kant som uppstår vid gravyr, även kallad burr. (källa)
5. Brytningslösningar. Fram till slutet av 1900-talet användes en mekanisk brytare. Genom att en kondensator kopplades över gnistgapet begränsade man gnistbildningen och erosionen. Men metoden krävde regelbunden justering och filning eftersom kamrörelsen slets och elektroderna gröptes ur. Justeringen skedde bäst med hjälp av en stroboskoplampa. Stroboskoplampan kopplades till den brytande primärlindningen när motorn gick. Lampan gav då en exakt blinkning vid varje tändning. På vevaxeldrevet fanns markeringar av vinkelgraderna kring övre kolvläget. När man lyste med lampan på drevet så blev det ett fast ljus på den gradmarkering där tändningen skedde. Genom att vrida hela tändfördelaren kunde man sedan flytta tändläget till det läge som specificerats för motorn. När elektroniska strömventiler kom under andra halvan av 1900-talet slog dessa ut brytarspetsarna. Dels fick man ett underhållsfritt driftsäkert system. Dels kunde man låta en liten dataprocessor kontinuerligt beräkna och styra tändläget vid olika belastningar och bränslen. I enklaste fall mäter processorn bara varvtalet, i mer avancerade fall undertrycket i insugningsröret som minskar vid högbelastning och knackningar i cylindrarna som uppstår vid hög förbränningshastighet hos bränslet. (källa)