Finansieringssätt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet finansieringssätt

1. Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att andelen äldre ökar i en högre takt än den förvärvsarbetande befolkningen. Eftersom det rör sig om en i hög grad skattefinansierad verksamhet räknar man därför med att behöva se över finansieringssätten. Kostnaden för den kommunala äldreomsorgen i Sverige under ett år ligger på cirka 95,9 miljarder kronor 2010. (källa)
2. Stambanan genom övre Norrland beräknades bli den dyraste stambanan av alla. Anledningen var att banan skulle passera över 10–20 stora vattendrag t.ex. Skellefteälven, Vindelälven, Piteälven och Luleälven. Detta krävde brobyggen som var både tids och finansiellt krävande. SbÖN var också den längsta banan och byggandet av själva banvallen var den största utgiftsposten. Stambanorna hade olika finansieringssätt. Stambanan genom övre Norrlands mark och gruskostnader skulle de berörda landstingen betala medan staten stod för kostnaderna söderut. Kostnaden för grus och mark var dyrare söderut, främst p.g.a. att marken var bördigare. Alltså var SbÖN dyrare att bygga men vissa byggmaterial var billigare. Anledningen att staten inte täckte mark och gruskostnader berodde på att det fanns motsättningar i riksdagen, det var för kostsamt att betala alla delar till en järnväg som gick i ödemarken. Argumenten mot en fullständig finansiering var att det skulle ta årtionden innan Norrlands inland blev självförsörjande och att persontrafiken skulle hamna på samma nivå som resten av stambanorna. Det skulle ta årtionden innan värdet av allt som köptes och såldes i Norrlands inland översteg kostnaderna för bygget. Kostnaderna var för stora i förhållande till den samhällsekonomiska vinsten. Förespråkarna av en fullständig finansiering menade att råvaror som timmer och malm skulle bidra till en samhällsekonomisk vinst som var betydligt större än kostnaden för bygget. Kompromissen mellan de två blev att landstingen skulle finansiera mark och grus som just var billigare i Norrland medan staten skulle betala övriga kostnader. (källa)
3. I juni 2008 meddelade företrädare för Göteborgs kommun, Göteborgsregionen (GR), Västra Götalandsregionen och Vägverket att de tillsammans skulle snabbutreda möjligheten att använda vägavgifter som ett alternativt finansieringssätt för den planerade Marieholmstunneln i Göteborg, i tid till regeringens beslut om närtidssatsningar i september. I slutet av augusti stod det klart att det fanns en politisk enighet mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna inom Göteborgsregionen att införa vägavgifter. I det skedet dock begränsat till Tingstadstunneln och Marieholmstunneln. Göran Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg, menade att detta inte var samma sak som en mer allmän trängselskatt och därför inte behövde röstas om. Marieholmstunneln var dock inte alls populär hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet, partierna som Socialdemokraterna i Göteborg samregerar med. Företrädare för Vänsterpartiet menade att uppgörelsen var en "eftergift för billobbyn i Göteborg" och något som var menat att skjuta frågan om allmän trängselskatt i sank. (källa)