Vad betyder och hur uttalas finskhetsivrare
Finskhetsivrare uttalas finsk|hets|ivr|are.
Ordformer och varianter av finskhetsivrare
Singular
- finskhetsivrare
- obestämd grundform
- finskhetsivrares
- obestämd genitiv
- finskhetsivraren
- bestämd grundform
- finskhetsivrarens
- bestämd genitiv
Plural
- finskhetsivrare
- obestämd grundform
- finskhetsivrares
- obestämd genitiv
- finskhetsivrarna
- bestämd grundform
- finskhetsivrarnas
- bestämd genitiv
Finskhetsivrare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet finskhetsivrare
Eftergifterna stred bjärt mot visionen om ett enspråkigt finskt, vitt Finland och utmynnade i att de fennomanska kraven började drivas med ny frenesi fr.o.m. 1922-24. Man ansåg att nationalismen hade räddat Finland från bolsjevismen men att nationalismen uppnebarligen fortfarande var alltför svag. År 1922 bildades Aitosuomalainen Kerho (Äktfinska klubben) och inom kort började de radikala finskhetsivrarna mer allmänt kallas äktfinnar (aitosuomalaiset). Dessa konsoliderade sig 1926 i den riksomfattande organisationen Aitosuomalainen liitto.
Under 1930-talet, då språkstridigheterna var som värst, uppstod till och med vilda gatuslagsmål mellan språkgrupperna på Svenska dagen. Bland finskhetsivrare sågs Svenska dagen som en dag då aggressiv imperialism firades. Detta ledde också till att Svenska dagenfestligheterna lockade mera deltagare än tidigare bland svenskspråkiga. Under andra världskriget började man framhäva folkets enighet oberoende av språkbakgrund och festarrangören byttes till Svenska Finlands Folkting, i stället för det mera politiska Svenska folkpartiet. Under 1960-talet blev festligheterna mindre populära, medan intresset för minoritetskulturer och också Svenska dagenfirandet åter ökade under 1970-talet. Sedan 1979 har 6 november varit en vedertagen flaggdag i Finland och namnet Svenska dagen (Ruotsalaisuuden päivä) har varit infört i almanackan sedan 1980.
Även genom flitigt författande av läroböcker och genom publicistisk verksamhet arbetade Ahlqvist för den nationella bildningen, och i enlighet med sin självständiga karaktär motarbetade han med kraft de ensidigheter, som visade sig hos en del finskhetsivrare. Åren 1871–74 utgav han på finska en egen tidskrift, "Kieletär" (Språkets genius), som innehöll lingvistiska uppsatser samt litterär kritik. År 1877 utkom Suomen kielen rakennus (Finska språkets byggnad).
