Firmanamn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet firmanamn

1. Karl Erixon var son till torparen Eric Persson. Han avlade organist- och folksskollärarexamen i Stockholm 1843 och blev därefter folkskollärare i Östra Vingåker 1846 och från 1847 även organist där. Organisttjänsten tvingades han dock avträda sedan han gått i personlig konkurs 1850. Han var 1850-1852 även utgivare av tidningen Mercurius, vilken 1852-1856 kallades Triaden, vilken var organ för folkskollärare, organister och kantorer. Karl Erixon var 1852 sekreterare vid folkskollärarnas riksmöte. 1854-1855 var han tjänstledig från folkskollärartjänsten och innehade då trycker och bokhandel i Vadstena under firmanamnet Eis. Skol- och kyrkorådet visade dock missnöje med Erixons engagemang för folkskollärarnas rättigheter - han hade riktat kritik mot prästerskapet, något som inte sågs med blida ögon av kyrkorådet. Året därpå valde han att säga upp sig och flytta till Stockholm, där han blev föreståndare för stadsmissionens barnhem. Samtidigt innehade han en missionsbokhandel, Nya bokhandeln på Drottninggatan. Tillsammans med Herman Hall innehade han ett boktryckeri och startade 1875 Nya boktryckeri AB. Han drev förlagsverksamhet under firmanamnet Nya förlagsexpeditionen och blev 1877 medlem av Svenska bokförläggareföreningen. Han var 1877-1878 ansvarig utgivare av Nya Posten. År 1878 valde han dock att med sin familj emigrera till USA, där han 1878-1880 verkade som lärare och senare rektor vid Ansgarii College i Knoxville, Illinois. 1878-1880 utgav han tidskriften Zions Baner, vilken därefter slogs samman med Chicago-Bladet. Han var senare pastor för missionsförsamlingen i Lindsborg, Kansas och blev 1882 pastor för Gustaf Adolfs-församlingen i Moline. 1885 blev han pastor vid Bethesdaförsamlingen i New York, och var från 1887 utgivare av New York Mission Tidings och grundade även Österns Veckoblad, vilken slogs samman med New York Mission Tidings. (källa)
2. Varje operatör med linjetrafik eller charterflyg använder en anropssignal när de kommunicerar med flygplatser eller flygkontrollcentraler. De flesta av dessa call signs härrör från flygbolagets varunamn, men på grund av historia, marknadsföring, eller behovet att minska tvetydighet i talad engelska (så att förarna inte av misstag gör navigationsbeslut baserade på instruktioner till ett annat flygplan), använder vissa flygbolag call signs med mindre uppenbara samband med sitt firmanamn. Till exempel använder British Airways Speedbird som call sign, uppkallad efter logotypen för sin föregångare, British Overseas Airways Corporation, och SkyEurope använder Relax som call sign. (källa)
3. I slutet av 1950-talet igångsattes den fysiska planeringen genom anläggandet av infrastrukturen. Därefter började de första företagen etablera sig i Älvsjös nya industriområde, bland dem Hemköp Stockholm som 1957-1958 uppförde sin distributionsanläggning på Konsumenten 2, verkstadskoncernen Westin och Backlund som byggde 1963-1964 på Magasinet 6 och Siemens som i mitten av 1960-talet byggde i fastigheten Varubilen 1. Deras firmanamn var målad i stora bokstäver på taket och syns på ett flygfotografi från 1971. (källa)
4. Militär Ekiperings Aktiebolaget (MEA) är ett firmanamn som använts av två svenska bolag i verksamma inom bland annat uniformsskrädderi. (källa)
5. Konceptet att återanvända skylt och firmanamn i annat sammanhang är en parallell till Sko Wera-skylten på Odengatan 92 där både skylt och namn övertogs när en hälsokostbutik flyttade in, dock med en minimal ändring. Genom ett enkelt bokstavsbyte blev Sko Wera till Eko Wera. (källa)
6. Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget Cementa blev 1966 helägt av Skånska Cement AB, som senare övertog firmanamnet för sitt nya dotterbolag för cementtillverkningen. År 1973 förvärvade Cementa konkurrenten Gullhögen och Euroc bildades och blev Cementas moderbolag. År 1996 gick Euroc och norska Aker samman under namnet Scancem och tre år senare köpte den tyska koncernen HeidelbergCement AG Scancem. (källa)
7. Eternitplattan föddes i slutet av 1800-talet i Österrike. Ludvig Hatschek tillverkade en konstgjord stenplatta som kunde ersätta skiffer för taktäckning. Han gjorde en vattenblandning på 90 procent cement och 10 procent asbest. Massan hälldes i en pappers- och pappmaskin och ut kom tunna plattor. Produktens namn och firmanamnet blev Eternit efter latinets "aeternitas" som betyder evighet. (källa)
8. Krigsåren 1914–1918 innebar både problem och ökad efterfrågan på företagens produkter. Man kunde nte längre importera spiralborr och gjuterimaskiner för vidare försäljning. År 1915 startades en fabrik för tillverkning av spiralborr och verktyg, senare även tillverkning av fräsar och brotschar. Dessa nya Malcusprodukter skulle vinna världsrykte. År 1915 inleddes egen tillverkning av gjuterimaskiner och gjuteriförnödenheter. AB Stans- och Verktygsmaskiner i Halmstad förvärvades och firmanamnet ändrades till AB Gjuterimaskiner. Där startades även tillverkning av Malcusspisen och Malcuspannan. (källa)
9. Så fort Strauss anlänt till San Francisco visade han prov på sin affärsbegåvning. Tillsammans med David Stern öppnade han en diversehandel i hamnkvarteren. Man anställde en ung man som spanade efter förrådsskepp. När ett skepp var på väg in dumpade de priset på varorna i affären och fick gott om lagerutrymmen och kontanter. Sedan höll de sig framme vid skeppsauktionen. Guldvaskarnas kläder var dåliga och trasiga. Strauss fick en snilleblixt och sydde ett par byxor av presenningsväv åt en guldgrävare. Ryktet spred sig sedan snabbt om den slitstarka byxan och Levi Strauss gjorde en större beställning hos skräddaren som sytt det första paret. Försäljningen tog fart och han trodde sig se en möjlighet i byxorna. Företaget gick bra och flyttade till nya och större lokaler. Året var 1856 och skylten med firmanamnet som nu blivit klassiskt målades: "Levi Strauss och Co". Men det var fortfarande en diversehandel som försåg guldgrävarna med alla möjliga förnödenheter. En dag fick Strauss ett brev från en Jacob Davis i Reno, Nevada. Han förklarade att genom att sätta kopparnitar på fickorna höll jeansen mycket bättre. Dessutom kunde man lätt tredubbla priset. Problemet var att andra var ute efter att kopiera nitarna så lösningen behövde snabbt patenteras. I San Francisco reagerade man blixtsnabbt. En vecka senare var patentet klart och Jacob Davis anställdes av Levi Strauss och Co. (källa)