Fiskeritillsyningsman Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fiskeritillsyningsman

1. Vrakeka 20 till 30 fot eller 6,10 till 9,30 meter. Vrakekan användes till fiske med drivgarn för fångst av torsk och sill som strömmingen kallas i södra Sverige). Drivgarnsfiske går till på följande vis av namnet, fiskgarnet eller nätet hålls uppe vid vattenytan av flöten i dess övre kant (överteln). Näten sattes ut i en länk på kvällen samt att fiskaren förtöjde dessa i båten. Under nattens mörka timmar turades besättningen om att hålla en lampa tänd. Fisket bedrevs ner mot Borgholm samt ut mot Ölands södra grund, tidvis även längre ut. Avsättningen av fisken var tidvis upp mot Kalmar, Västervik och Norrköping, ibland längre för att omvandla fisken till kontanter. Den ursprungliga vrakekan förde ett osymmetriskt råsegel på masten som var centralt placerad. Under 1800-talet började råseglet kompletteras med två sprisegel, ett i fören och ett i aktern. Tidigast övergav man råseglet på Listerlandets fiskelägen, där man riggade sina vrakekor med ett stör sprisegel, en "smack", i fören fock och klyvare samt i aktern ett mindre sprisegel, en "jäck" på en särskild mast. Jäcken förekom redan på vissa förbättrade råsegelsriggar, en avbildning av en råsegelseka med jäck i Carl Smiths seglarhandbok från 1873 med benämningen "Hanöeka" visar att typen troligen var vanlig där redan på 1860-talet. Redan 1884 konstaterade fiskeritillsyningsmannen i Blekinge att "råseglen äro numera nästan allmänt bortlagda. (källa)
2. Sundbom, som var son till fiskeritillsyningsman Lars August Sundbom och Ulrika Öbrink blev efter studentexamen vid Fjellstedtska skolan 1918 student i Uppsala 1919, avlade teologisk-filosofisk examen samma år, blev teologie kandidat 1922 samt avlade praktisk teologiska prov och prästvigdes för Ärkestiftet samma år. Han blev ständig adjunkt i Hudiksvall 1922, komminister i Ljusne 1923, komminister i Storvik 1927, kyrkoherde i Söderala församling 1938 och i Ovansjö församling 1946. (källa)
3. Lars Kolmodin disputerade 1869 vid Uppsala universitet och var från 1871 verksam som adjunkt vid Visby högre allmänna läroverk. Vid sidan av sin lärartjänst var han även verksam som fiskeritillsyningsman och blev 1883 Wisby segelsällskaps förste ordförande. (källa)
4. August Hugo Malm var son till August Wilhelm Malm. Han blev student vid Lunds universitet 1863 och filosofie doktor 1874. 1878 kom han som amanuens till Göteborgs museums naturhistoriska avdelning, men övergick senare till fiskeritjänst. 1885 blev han fiskeritillsyningsman och 1890 intendent vid Göteborgs läns havsfisken. Från 1905 och fram till sin död var han tillförordnad fiskeriintendent i västra distriktet. Under flera år var han ordförande i Lysekils köpings kommunalstämma. Malm undersökte i sin doktorsavhandling den brednäbbade kantnålens utveckling och fortplantning, men hans övriga skrifter behandlade nästan uteslutande praktiska fiskerifrågor. Bland annat utgav han 1885–1905 årliga redogörelser över Bohusläns havsfiske med tillhörande statistik. Efter en studieresa i Storbritannien 1883–1884 utgav han Anteckningar om fisk, fiske och fiskhandel. Han studerade även Nordsjöns sillfiske. (källa)