Fisktärna Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fisktärna

1. Fisktärna (Sterna hirundo) är en havsfågel i familjen måsfåglar. Arten förekommer cirkumpolärt, och dess fyra underarter häckar i tempererade och subarktiska regioner i Europa, Asien och Nordamerika. Den är en långflyttare och övervintrar i tropiska eller subtropiska kustområden. I häckningsdräkt har den ljusgrå ovansida, vit till mycket ljust grå undersida, svart hätta, orangeröda ben och en small spetsig näbb. Beroende på underart så är näbben till största delen röd med svart näbbspets eller helsvart.
2. Fisktärnan beskrevs första gången 1758 av Carl von Linné i hans Systema Naturae under sitt nuvarande vetenskapliga namn Sterna hirundo. Dess närmsta släkting är silvertärnan.
3. Fisktärnan är vanlig i södra Sverige både vid sötvatten och saltvatten. Norrut förekommer den upp till Lappland. Den vistas i Sverige från maj till september.
4. Nominatformen av fisktärna mäter 34–37 centimeter och har ett vingspann på 70–80 centimeter. Den väger 97-146 gram. Fisktärnan är mycket lik silvertärnan men till skillnad från denna har fisktärnan lite grövre huvud och kropp och något bredare vingar. Som helhet ser fisktärnans vingar i flykten ut att sitta på mitten av kroppen medan silvertärnans ser ut att sitta längre fram. Detta kan dock vara svårt att se i vissa betraktelsevinklar. När fisktärnan står upp ser man även att den i jämförelse med silvertärnan har längre ben.
5. Häckande adulta individer har ljusgrå ovansida, vit till mycket ljust grå undersida, svart hätta, orangeröda ben och en smal spetsig näbb. Beroende på underart så är näbben till största delen röd med svart näbbspets eller helsvart. Fisktärnans yttre handpennor är mörkare än de inre, både på över- och undersidan, vilket gör att vingarna kan tyckas vara tvåfärgade.
6. Juvenilen är hos fisktärnan mer kontrastrik än hos silvertärnan och har mörkgrå armpennor med små vita spetsar. Vingarnas framkant har ett mörkt fält. Näbben är mörk och med en röd antydan vid näbbroten. Ryggen är kraftigt mönstrad i en brun ton.
7. Nominatformen hirundo har ett mycket stort utbredningsområde men de morfologiska skillnaderna är små. De nordamerikanska fåglarna har i genomsnitt något kortare vingar och utbredningen av svart på övre näbbhalvan tenderar att vara något mindre än hos eurasiska fisktärnor. Mängden svart på näbben uppvisar hos nominatformen ett minimum i Västeuropa och ökar sedan klinalt österut. Taxonet minussensis har ljusare översida än longipennis och har karminröd näbb med svart spets. Taxonet longipennis är mörkare grå på ovansidan än nominatformen, har kortare näbb som är helsvart, mörkare rödbruna ben och längre vingar. Taxonet tibetana ser ut som nominatformen men har kortare näbb med mer utbrett svart på näbbspetsen.
8. Fisktärnan är mycket högljudd på häckplats. Den har flera läten som genomgående har en lägre tonhöjd än silvertärnans motsvarande läte. Bland annat har den ett kort, skarpt "kitt", snabba ramsor av hårda "kt-kt-kt-kt" och dess typiska "kjerri-kjerri-kjerri" där betoningen ligger på första stavelsen till skillnad från silvertärnans läte där betoningen ligger på sista stavelsen. Dess varningsläte är ett tvåstavigt skorrande utdraget och fallande "krrii-arrr" eller ett skarpt enstavigt "kjipp".
9. Fisktärnan har ett mycket stort utbredningsområde och en mycket stor global population som uppskattas till 1 600 000–4 600 000 individer. Den globala population är minskande men inte i den grad att arten bedöms som hotad varför fisktärna av Birdlife International kategoriseras som livskraftig (LC). (källa)