Fjäll Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fjäll

1. Vanligtvis blir abborren 20–40 cm lång, men vissa exemplar kan bli drygt 60 cm långa. Den har kamformade fjäll, och på främre sidan av huvudet finns munnens överkäke och underkäke, ett par näsborrar och ögonlockslösa ögon. På de bakre sidorna finns gällocket, som skyddar gälarna. Det finns också ett sidlinjeorgan som är känsligt för vibrationer i vattnet. De har ett par bröst- och bukfenor. Den har två ryggfenor, där den första är taggig och den andra mjuk. Den har även en taggig analfena och en stjärtfena. (källa)
2. I ren form bildar adenin pärlemorglänsande fjäll eller nålar som är svårlösliga i kallt vatten, men lättlösliga i hett vatten. (källa)
3. Lepidium härleds från grekiska λεπιδιον, lepidion, som är en diminutivform av λεπις, lepis = skal, fjäll. (källa)
4. I gråjärn består kolet av grova grafitfjäll, i vitjärn förekommer kolet främst i form av cementit och kisel i form av perlit. Andelen kol i gråjärn, segjärn och vitjärn är i princip den samma: 3 till 4 procent kol. Kiselhalten varierar dock något med mellan en och tre procent kisel. Gjutjärnets utseende varierar dock mycket beroende på om kolet förekommer förenat med järn som cementit eller i ren form som inbäddade grafitfjäll. Om kiselhalten är låg och svalningshastigheten hög bildas vitjärn. Vitjärnet är mycket sprött och består av perlit och cementit. Vid högre kiselhalter bildas i stället gråjärn, vilket är segare och består av ferrit, perlit och kol i form av grafit. Vid lägre kiselhalter bildas ingen ferrit i gråjärnet utan endast perlit. För att få segjärn ympas järnet vid tappningen med låga halter av magnesium (0,03–0,06 procent). Då bildar kolet sfärer av grafit i stället för som i gråjärnet fjäll. Detta gör järnet mer segt, därav namnet segjärn. (källa)
5. Muskovit, även kallad ljus glimmer, ibland vit glimmer. Syns som små fjäll, när den är inbäddad i gnejs eller granit. Kemisk formel: KAl2(AlSi3O10)(OH)2. (källa)
6. Man har dock hittat granar på Fulufjället vars rotsystem innehar extrem ålder, flera är över 8 000 år. En av dem, Old Tjikko, har daterats till 9 550 år gammal, vilket gör den till världens tredje äldsta kända levande organism och världens äldsta individuella trädklon. (källa)
7. Grizzlybjörnen trivs i en mängd olika habitat. Man finner dem ofta i älvdalar, men också i fjäll, tät skog, öppet slättland och på arktisk tundra. Med åren kan det se ut som om grizzlybjörnen har tryckts stadigt mot norr, men det är fortsatt oklart om det beror på den globala uppvärmningen eller mänskliga aktiviteter. (källa)
8. Gullvivan har djup och smal krona, som är trattlik med i röret inneslutna befruktningsdelar. Hos vissa strävbladiga växter är mynningen försedd med fem små knölar eller fjäll, som bidrar till att stänga den för regn och "objudna gäster" ur insektvärlden. (källa)
9. Hamra, Tännäs socken – en skidby i södra Härjedalen Hamrafjället – ett fjäll i södra Härjedalen. (källa)
10. Hos hasseln är hänget, som gett ordningen namnet "hängeväxter", tydligt utpräglat i hanblomställningen. Det är ett långt, slakt, hängande, tätblommigt ax, som producerar stora mängder pollen och vajar av minsta vindil. Blomningen sker långt före lövsprickningen. Hanhängena bildas redan föregående år, liksom svenska träds knoppar i allmänhet, men övervintrar som knoppar utan några skyddande fjäll. Därför kan deras sträckning och blomning börja så snart dagsmejan gör sig kännbar, i mars eller april, ja ibland under blid och solig väderlek mitt i vintern. Ett hanhänge hos hasseln består av en lång huvudaxel med tättsittande skärmblad och inom vart och ett av dessa två tunna, sammanvuxna fjäll, nämligen två förblad, tillhörande den av fyra tvåkluvna ståndare (åtta ståndarknappar), bildade blomman. Honblommorna sitter i små knopplika ax, omgivna av vanliga knoppfjäll, mellan vilka de korta märkena skjuter fram som små purpurröda trådar. En honblomma består av ett mycket litet fruktämne och två trådlika märken, (jämför avenboken). Från blomningen till nötmognaden åtgår en tid av fem månader. Hasselns frukt är en typisk nötfrukt med ensamt frö, rikt på näringsförråd i hjärtbladen ("nötkärnan"), med benhård fruktvägg ("skalet") till fröets skydd. Välsmakligheten hos nötfröet beror på den fina nötoljan i näringsförrådet. (källa)