Fjällhed Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder fjällhed, varianter, uttal och böjningar av fjällhed

Fjällhed synonym, annat ord för fjällhed, vad betyder fjällhed, förklaring, uttal och böjningar av fjällhed.

Vad betyder och hur uttalas fjällhed

Fjällhed uttalas fjäll|hed och är ett substantiv.

Ordformer av fjällhed

Singular

fjällhed
obestämd grundform
fjällheds
obestämd genitiv
fjällheden
bestämd grundform
fjällhedens
bestämd genitiv

Plural

fjällhedar
obestämd grundform
fjällhedars
obestämd genitiv
fjällhedarna
bestämd grundform
fjällhedarnas
bestämd genitiv

Fjällhed är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet fjällhed

  1. Enen är mycket vanlig i Norden och finns i hela den norra tempererade zonen. Enen är oftast busklik till följd av att kronstammen är låg och nedsänkt i mossa och barrmylla. Nästan alltid kan man dock längst nere urskilja en kort kronstam, som uppbär kronan. Enen är därför oftast ett buskträd. Inte sällan blir enen dock ett högstammigt träd av ungefär fyra till åtta meter, men kan nå en höjd av ända upp till femton meter, och har då oftast tät, cypresslik eller kägelformig krona. De renaste enbestånden ser man på magra, stenbundna backar mellan de odlade fälten, eftersom uthuggning och avbetning där har utrotat lövskogen. Vissa delar av fjällhedarna är också översållade med små enar, som antagit dynform eller spaljéform. (källa)
  2. I slutet av april eller början av maj anländer lappsparven till sina häckningsområden. Den häckar företrädesvis på högt belägna, mycket fuktiga fjällhedar och myrar. Boet, som byggs av fina kvistar, gräs och mossa samt inuti är fodrat med fjädrar, placeras på fuktiga ställen på marken, gärna i en fördjupning eller intill en tuva. I början av juni lägger honan fyra till sex gråaktiga, gulaktiga eller ljusbruna ägg, som är mer eller mindre överdragna med mörkare streck och punkter. Äggen ruvas i ungefär två veckor och redan i mitten av juli är ungarna utflugna. Lappsparvarna lever vanligen parvis, men även i små kolonier. På sommaren består deras föda huvudsakligen av insekter. På vintern övergår de till att äta frön. (källa)
  3. I Sverige häckar ljungpiparen över stora delar av landet, på fjällhedar i norr, på myrar i övrigt och på Öland och Gotland på alvarmark. Både den "sydliga" och den "nordliga" typen (eller underarten) häckar i Sverige. (källa)
  4. Cirka 75 procent av arealen utgörs av naturreservat i fjällvärlden. Fjällhedar, fjällbjörkskogar och barrskogar dominerar dessa reservatsarealer. Nära 85 procent av landytan i naturreservaten ligger i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Där ligger merparten av reservaten i fjällområdet eller i det fjällnära området. Nedanför gränsen för fjällnära skog är de vanligaste naturtyperna hav 37 %, sjöar och vattendrag 13 %, blandskog 11 %, tallskog 9 %, myr 8 % och granskog 6 %. Dessa naturreservat motsvarar tillsammans Skånes yta, tillsammans med de fjällnära områden utgör de 9 % av Sveriges yta, det vill säga under världssnittet. Cirka 85 procent av all yta som skyddas genom miljöbalken i Sverige är naturreservat, de övriga är nationalparker, djurskyddsområden, växtskyddsområden och biotopskyddsområden. De områden som instiftades som naturvårdsområden har sedan 1 januari 1999 benämnts naturreservat och skall betraktats som sådana. (källa)
  5. Vanliga häckplatser är fjällhedar, myrar, kalhyggen och stäppmarker. Det är vanligt att några par häckar nära varandra i en mindre koloni. Boet är en grop i marken. Honan lägger 3-5 ägg. Båda föräldrarna ruvar äggen och vaktar sedan fåglarna mot inkräktare. De kan till och med anfalla människor som kommer för nära boet. Den äter olika smådjur som den plockar på marken. (källa)
  6. Fjällripan häckar i klippig terräng och på fjällhedar ovan trädgränsen från norra Dalarna till Torne lappmark. (källa)
  7. Häckningens omfattning och geografiska utbredning varierar utifrån tillgången på föda, vilket bland annat resulterar i att den ibland kan häcka längre söderut. Häckningsbiotopen ligger ovan trädgränsen, på fjällhedar och liknande vidsträckta, öppna områden med småkuperad terräng. (källa)
  8. Stenskvättan är livlig och lever parvis. Deras föda består uteslutande av insekter, maskar och andra smådjur. De uppehåller sig på stenig och öppen terräng, på åkrar och ängsmark, fjällhedar, strandängar, klippöar och alvarsmark bland buskar, stengärdsgårdar, rösen men aldrig i större skogar. I södra Europa förekommer den framför allt på hög höjd i alpin miljö. Sina bon lägger de på marken eller i hål bland stenar. Båda föräldrarna deltar i ruvandet av äggen och uppfödandet av ungarna. Det förekommer även att de häckar under trasiga tegelpannor tex på lador. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.