Fjällkedja Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fjällkedja

1. Fjäll kännetecknas främst av toppar utan trädvegetation, rundade former, flacka sluttningar och jämförelsevis låga relativa höjdskillnader. Beroende på hur berggrundsplattorna, de så kallade skollorna, hamnade vid fjällkedjans bildande, har erosionen verkat på olika sätt. Till exempel är de norska fjällen, vars skollor står nästan vertikalt, högre och spetsigare än de svenska, vars skollor ligger mer horisontellt. Vissa bergarter är dessutom mer lättvittrade än andra, till exempel är kalksten mer lättvittrat än amfibolit. De högsta fjälltopparna består nästan alltid av svårvittrade bergarter. (källa)
2. I Sverige förekommer arten i fjällkedjan från nordvästra Dalarna och norrut och utanför fjällkedjan förekommer mindre men växande populationer i skogslandet, utöver långvandrande individer även med föryngringar i norra Värmland, sydvästra och nordöstra Dalarna, södra Jämtland/Härjedalen, i nordvästra och nordligaste Hälsingland och i där angränsande Medelpad. (källa)
3. Dubbelbeckasinen är en flyttfågel som häckar i Eurasiens barrskogszon från Norge österut till Jenisej i Ryssland. I Skandinavien häckar den endast i fjällkedjan, men i Polen, Baltikum, Ukraina, Vitryssland och Ryssland finns fortfarande häckande dubbelbeckasiner på låglandslokaler. I Centraleuropa häckar den endast i enstaka fall. Den övervintrar i Afrika i Liberia, Ghana, Nigeria, Etiopien, Gabon, Angola, Zambia, Malawi, Namibia, Zimbabwe och Sydafrika. (källa)
4. Fjällen är ett populärt resmål som besöks både sommar och vintertid. Den största reseanledningen sett till antalet resdagar är alpinskidåkning/utförsåkning. De tre största (sett till antalet liftkortsdagar) resmålen i den svenska fjällkedjan vintertid (enligt SLAO) är Sälen, Åre och Vemdalen. I Norge är de största resmålen Hemsedal och Trysil. Sommartid är den primära reseanledningen fjällvandring men många andra aktiviteter lockar också så som fiske, cykling, löpning mm. Den svenska fjällkedjan rymmer åtta nationalparker, där de flesta är populära utflyktsmål. (källa)
5. När berget innehåller ovanligt mycket av ett ämne brukar man tala om en fyndighet. De svenska uranfyndigheterna finns i alunskiffrar och i urberget. De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna och är de som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige. De förekommer i större mängd i fjällkedjans randområden, Skåne, Billingen i Västergötland, Östergötland, Närke och på Öland. Alunskiffrarna bildades på havsbottnen under kambrisk tid, det vill säga för cirka 500 miljoner år sedan. Majoriteten av tillgångarna är dock i form av låghaltiga, men mycket stora, mineraliseringar som bedöms som okonventionella, det vill säga icke-brytvärda. Idag sker ingen brytning av uran i Sverige. (källa)
6. Frösön består till största delen av sedimentära bergarter som tillhör den undre alloktonen i den skandinaviska fjällkedjans uppbyggnad. Ön är förhållandevis kuperad och det högsta berget på Frösön, Östberget, når 468 m ö.h. (176 m över Storsjön).Utöver Ösberget finns även Öneberget, Bynäsberget, Stengårdsberget samt Mjälle Kulle. (källa)
7. Rasen har en kort och tjock dubbelpäls som passar väl för arbetet och för Nordkalottens och fjällkedjans subarktiska klimat. Pälsen är svart i alla nyanser, t o m gråaktig, eller barkbrun. Oftast har den en ljusare, gråaktig eller brunaktig färg på huvudet, kroppens undersida och på benen. Vita fläckar på hals, bröst och ben kan finnas. Underullen är svart, grå eller brunaktig. (källa)
8. Karstgrottor är belägna i berg av kalksten eller dolomit och har bildats genom att vatten med lågt pH har trängt in och cirkulerat i sprickor och småningom löst upp (korroderat) bergarten och karst har börjat att bildas. Grottgångarna är orsakade av vattnets kemiska inverkan på stenen. Beroende på riktningen och beskaffenheten hos de vägar i bergets inre utefter vilket vattnet har runnit har gångarna fått olika form, storlek, längdutsträckning, höjd och läge. Ofta förekommer stora rum, från vilka mer eller mindre vidsträckta gångar utgår eller förgrenar sig i ena eller andra riktningen. Grottor av detta slag finns i alla länder, som äger större kalkstensområden. I åtskilliga karstgrottor finns vackra droppstensbildningar. I Sverige förekommer karstgrottor företrädesvis i fjällkedjan (Korallgrottan som är Sveriges längsta grotta är en sådan), även om mindre karstgrottor också finns i södra Sverige. Lummelundagrottan på Gotland är ett lysande undantag. Benämningen "karst" kommer av det tyska namnet för ett område i Slovenien (där det kallas Kras) och i Italien (där det kallas Carso). Den första forskningen kring kalkstenstopografi gjordes i detta område. (källa)
9. I Sverige häckar tre populationer av gråsiska. Brunsiska (A. f. cabaret) häckar i Sverige sedan 1970-talet i Skåne och på västkusten, och nominatformen A. f. flammea i norra Sverige. Dock häckar gråsiskan inte i stora delar av Mellansverige och inte utmed ostkusten. Brunsiskan återfinns sällsynt i hela Sydsverige upp till södra delarna av Norrland. På vintern flyttar båda populationerna, ibland i stora skaror, söderut, en del ända till Tyskland och Frankrike, medan andra stannar kvar i Sverige. Om vintern återfinns den i Sverige från Haparanda och söderut. Utöver detta häckar även snösiska (A. f. hornemanni) i allra nordligaste av den svenska fjällkedjan. (källa)
10. Gäddan är allmän i hela landet, utom längst upp i fjällkedjan där den endast förekommer sporadiskt. (källa)