Fjärrvärme Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fjärrvärme

1. Geotermisk energi (från grekiskans geo, jord, och thermos, värme) är energi som är lagrad i jordskorpan. Den geotermiska energin har sitt ursprung i den energin som bildades vid jordens formation och från sönderfall av radioaktiva grundämnen i jordskorpan. Den har använts för uppvärmning och bad sedan Romerska rikets dagar men är idag mer känd för att generera elektricitet. 2007 uppskattades den totala produktionen av geotermisk elenergi i världen till 10 GW, vilket motsvarade 0,3 % av den totala elproduktionen. Till det kommer ytterligare 28 GW direkt geotermisk energi i form av fjärrvärme, byggnadsuppvärmning, spaanläggningar, industriprocesser, avsaltning och jordbruk. (källa)
2. Numera tillverkas kimrök industriellt genom förbränning av kolväten från stenkol, petroleum och naturgas, under väl kontrollerat underskott av luft i en komplicerad process. Kimröken tillverkas i en mängd olika kvaliteter, beroende på användningsområde. Energiöverskottet i processen går till fjärrvärme (i Sverige). (källa)
3. Principen är att ett bränsle, ofta naturgas, först förbränns i en gasturbin. Avgaserna från denna håller fortfarande en hög temperatur, runt 500°C. Dessa leds till en avgaspanna där de används för att producera ånga som driver en ångturbin. Eventuellt kan den resterande värmen sedan användas till fjärrvärme för att ytterligare öka effektiviteten. (källa)
4. Med kraftvärme avses den energiteknik som gör det möjligt att samtidigt producera elektricitet och fjärrvärme med hög verkningsgrad. Kraftvärme bygger på att det finns fjärrvärmenät eller annan anläggning, som kan ta emot den värme som alltid "blir över" vid produktionen av el. En sådan industriell anläggning brukar kallas för mottryckskraft. Man kan se det som ett specialfall av att samtidigt även tillhandahålla fjärrkyla. (källa)
5. Kraftvärmeverk är en anläggning som utnyttjar kraftvärmeteknik för att producera elektricitet och fjärrvärme. I motsats till värmekraftverket utnyttjar kraftvärmeverk en större del av den tillförda värmeenergin. Tekniken medför att 80–90 procent av bränslets energiinnehåll kan tas tillvara, medan ett värmekraftverk som enbart producerar elektricitet har en verkningsgrad på maximalt cirka 50 procent. Kraftvärme bygger på att det finns möjlighet att ta emot den värme som "blir över" vid produktionen av el, oftast i ett fjärrvärmenät. (källa)
6. Vägar som korsar vattendrag byggs så att de släpper igenom vattnet under vägbanan, i en trumma, en kulvert eller en bro, alltefter vattendragets storlek. Även fjärrvärme-, fjärrkyle- och tappvattenledningar förläggs ofta i kulvert. (källa)
7. Ledningsnät utgörs av de ledningar som ingår i samhällets infrastruktur, främst ledningar för el, naturgas, tele/bredband, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp. Ledningsnätet kan antingen finnas ovanför jord som luftledningar för el eller som fjärrvärmeledningar i kulvert, eller under marken. Det sistnämnda är vanligast, åtminstone i tätorter. I vissa större städer finns viktig infrastruktur i gemensamhetstunnlar. (källa)
8. Oljekrisen ledde till att priset på bränsle steg och därför började man leta efter allt fler alternativ till oljeuppvärmning. Storskalig utbyggnad av fjärrvärme, prisstegringar på villaolja, politiska satsningar på andra uppvärmningsformer med mera, har medfört att antalet oljepannor har minskat. Lagstiftningen har gått den vägen genom hårdare krav och genom konverteringsbidrag för att byta uppvärmningssystem vilket kan sökas hos Boverket. (källa)
9. En undercentral eller ett pannrum är ett utrymme i en byggnad för underhåll av VVS och elektricitet. Denna lokal kan bland annat innehålla värmepanna, värmepump och säkringsskåp. I flerbostadshus där uppvärmning sker med fjärrvärme är det i undercentralen värmeväxling sker mellan fjärrvärmesystemet och byggnadens värmesystem, dvs. det är i undercentralen som värmeväxlarna sitter. Här hittar man också värmesystemets pumpar, expansionskärl, avstängningsventiler, reglerventiler och även ibland styr- och reglerskåpet där man kan urläsa vilka temperaturer som skall gälla till radiatorer, ventilationsaggregat, varmvatten osv. (källa)
10. En portvakt hade förr i tiden som huvudsaklig uppgift att elda i värmepannan, eller pannorna. Många fastigheter hade flera. Städerna saknade fjärrvärme och de fastigheter som hade centralvärme var beroende av sin egen värmepanna. Eldningen innebar ett stort arbete. Vissa värmepannor krävde att portvakten eldade en gång på natten, vilket innebar att portvakten var tvungen att gå upp en gång per natt, eller snarare tidig morgontimma (till exempel runt kl. fyra). Det eldades med ved, vilket krävde stor arbetsinsats då veden måste klyvas och kapas före eldning. Veden måste också bäras in till fastigheten. Veden var det mest arbetsintensiva bränslet till värmepannan. Ofta hjälpte barnen till att bära och kapa ved och det fanns många barn till portvakterna i de större städerna. Dessa barn kallades för portvaktsbarn. Det eldades också med kol eller koks. Det var inte lika arbetsintensivt. Ved, kol och koks ersattes senare med olja. (källa)