Fläck Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fläck

1. Havsabborren är en långsträckt fisk, upp till en meter lång, med vikt upp till drygt 10 kg. Dess utseende liknar gösens med mer dämpade färger och med en svart fläck på gällockets övre - bakre kant. Fiskens färg är i olika nyanser av silver, med blågrön ton över ryggen och rent silvervit på buken. Den har två ryggfenor, varav den främre har kraftiga taggar (som alla abborrsläktingar) och en analfena. Stjärtfenan är utformad för snabb attack, ej för att uthålligt simma snabbt. (källa)
2. Svarta snokar och helsvarta huggormar är mycket lika varandra men går i fält att skilja genom att studera huvudet. Snokar har oftast en gul fläck på varje sida av huvudet vilket huggormen saknar. Färgen på snokens fläckar kan variera från gul till vit och vissa svarta snokar saknar nackfläckar. Huvudplåtarna skiljer sig också åt på de båda arterna. Huggormen har tre större huvudplåtar medan snoken har fyra par och en oparig plåt. Huggormens huvud är även matt till skillnad från snokens glansiga. (källa)
3. Håbranden når en längd på upp till tre meter. Utseendemässigt påminner den om den vita hajen. Det antas att artens medellivslängd ligger vid 30 år. Håbranden skiljer sig från andra hajar i samma familj genom en vit fläck som pryder den bakre nederkanten på ryggfenan. I motsats till vithajen saknar håbranden också skyddande ögonlock. (källa)
4. Hämplingen är en liten och slank, ganska långstjärtad fink med kort grå näbb. Den mäter 12,5–14 centimeter, har ett vingspann på 21–26 centimeter och väger upp till 18 gram. Den har kluven stjärt som är brunsvart med vita kanter, beigevit strupe med gråmelerad teckning och framryggen är brun. Vingpennorna är mörkt brunsvarta, och de vita ytterkanterna på handpennorna bildar en ljus fläck på den sammanslagna vingen, som även syns när fågeln flyger. (källa)
5. Jolstern har bladtandskörtlar. Om bladet pressas mellan papper avsätter sig för varje bladtand en liten gul fläck på papperet, bildad av kådämnet från de sekretalstrande cellerna i bladtanden. (källa)
6. Hanen i praktdräkt har en svartvit dräkt och ett skimrande grönsvart huvud med en stor vit fläck mellan näbben och ögat. Under sommaren anlägger hanen en eklipsdräkt då den liknar honan, men har mörkare brunt huvud, och ofta med delar av praktdräkten på vingarna. (källa)
7. Koljan har liksom torsken en skäggtöm under hakan, men skiljes från torsken genom sin ljusare färgteckning, med mörk sidolinje och en karakteristisk mörk, oregelbunden fläck under och invid sidolinjen, under första ryggfenan. Som alla torskfiskar har den tre ryggfenor. (källa)
8. Kungsörnen anlägger adult fjäderdräkt under det femte året. Fjäderdräkten hos den adulta fågeln varierar från svartbrun till mörkt brun med en guldbrun hjässa och nacke. De övre vingtäckarna är ljusare medan vingpennorna är i det närmaste svarta. Även ovansidan av stjärtfjädrarna är ljusare närmast stjärtbasen med en otydlig mörk bandning. Juvenila och subadulta fåglar är mer jämnbruna men har istället en mer kontrastrik vingundersida och stjärt. I alla fjäderdräkter uppvisar undersidan av stjärten en vit bas i kontrast till de svarta stjärtfjäderspetsarna. Denna vita stjärtbas är större hos de subadulta fåglarna. På samma sätt är det med den vita fläck som subadulta fåglar har vid karpalleden och som långsamt bli mindre för varje ruggning. (källa)