Flaggskepp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flaggskepp

1. Det dröjde dock till 1992 innan stilen slog igenom stort. Då blev bland andra Soundgardens Badmotorfinger, Pearl Jams Ten och, sist men inte minst, Nirvanas Nevermind storsäljare, alla tre albumen släppta föregående år. Det var det sistnämnda bandet som fick bli grungens flaggskepp, och dess frontman Kurt Cobain blev en symbol förörelsen samt en hel generation. Dock hade grungen framgångar redan 1990, då Alice in Chains blev det första av grunge-banden som hamnade på Billboard 200-listan i USA listan när man släppte sitt första studioalbum Facelift. (källa)
2. Hangarfartyg används sällan eller aldrig ensamma, utan ingår i större grupper av fartyg, eskadrar eller flottor. Hangarfartygens roll är vanligen att vara ett centralt fartyg (ofta flaggskepp) med koordinerande roll. Genom att vara flera ges en angripare av gruppen flera mål som måste bekämpas, dessutom gör avståndet dem emellan att de kan ge eld mot till exempel ubåtar från flera håll och över större yta. Hangarfartygens flygplan tillsammans med lufttankning ger gruppen slagkraft över mycket stora områden. Dessutom kan en sådan grupp medföra förrådsskepp och olika funktioner. Genom att ha flera grupper, gör detta att en grupp soldater och flygplan på kort tid kan sättas in. Eftersom de är flera så kan man rotera dem, vilket gör att underhåll och sjötid inte hindrar insats. (källa)
3. I enlighet med det traditionella sättet att skriva japanska, läses manga från höger till vänster. De flesta av seriesidorna är svartvita, men ofta är ett antal sidor närmast omslaget i färg, där reklamen finns. Bland de stora aktörerna märks förlagen Akita Shoten (vars flaggskepp bland serietidningarna, Weekly Shōnen Champion, publiceras sedan 1969), Futabasha (Weekly Manga Action, 1967), Houbunsha (Weekly Manga Times, 1956), Kodansha (Weekly Shōnen Magazine, 1959), Nihon Bungeisha (Weekly Manga Goraku, 1968), Jitsugyo no Nihon Sha (Weekly Manga Sunday, 1959), Shogakukan (Weekly Shōnen Sunday, 1959), Shueisha (Weekly Shōnen Jump, 1968), samt Kadokawa Shoten (Shōnen Ace, 1994). (källa)
4. Pansarkryssarna hade ett deplacement på 4.000-14.000 ton, och en bestyckning på från 8 stycken 15 centimeters kanoner till 10 stycken 23 centimeters kanoner och en marschfart av 18-25 knop. Inom stormaktsmarinerna byggdes de i stort antal. De var huvudsakligen avsedda för användning på världshaven, för att skydda respektive hota handelsförbindelser över haven. I den rollen uppträdde de ofta ensamma. De användes även som flaggskepp och flottiljledare i fjärran länder av kolonialmakterna. Sjöslaget vid Coronel 1914 är ett exempel på strid där två kryssardivisioner ledda av pansarkryssare drabbade samman långt från sina hemländer. Pansarkryssare kunde i nödfall även användas i stridslinjen tillsammans med slagskepp, men led då av bristfälligt skydd och kunde inte utnyttja sin högre fart. Japans flotta lyckades dock med denna taktik under Slaget vid Tsushima 1905, vilket satte fart på byggandet av pansarkryssare världen över. Pansarkryssarna ersattes i slutet av första världskriget av slagkryssare och lätta kryssare. (källa)
5. Stagsegelskonare har stagsegel nertill mellan masterna. Ofta förs ytterligare segel ovan dessa, vanligen ett mellanstängstagsegel med samma form som det undre eller med ett förlik och längre akterlik (så att formen blir fyrsidig och liknar gaffelsegel), en s.k. Fisherman. En modernare variant är ett trekantigt segel med förliket fäst vid masten framför, det kallas ibland Shoulder of Mutton men även andra namn används, formen är som "vanliga" stagsegel som hissas uppochned, eller som ett gaffeltoppsegel. Finska Sail Training Associations (Suomen purjelaivasäätiö) flaggskepp Helena hade länge denna rigg. (källa)
6. Flaggskepp kallas ett fartyg som antingen den högste befälhavaren över en flotta eller eskader eller en eskader-/avdelningschef jämte stab har embarkerat och från vilket han utövar sitt befäl. (källa)