Flankera Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flankera

1. Pylon (grekiska stor port) var i fornegyptisk byggnadskonst dubbla porttorn med mellanliggande lägre portparti som flankerade porten till templens förgård. Pylonen som smalnar uppåt har en långsträckt rektangulär planfom. Väggytorna täcks vanligen av reliefer och målningar. (källa)
2. Under större delen av 1800-talet ägdes Kumla av släkten Rosenblad. Under denna period byggdes corps de logi på med mansardvåningen och fick sitt nuvarande utseende. Husets stomme är knuttimrat som är reveterat och putsat samt avfärgat i gul kulör med vita detaljer. Tidigare var fasaderna panelade. Omkring sekelskiftet 1900 flankerades huvudbyggnaden av två fristående flyglar och nordost därom fanns gårdens fruktträdgård och ekonomibyggnader. (källa)
3. Gården omnämns första gången 1539 som "Hanasta" och man tror att det syftar på ordet hane, orrtupp eller tjädertupp. Sitt nuvarande namn "Hägerstalund" fick gården på 1680-talet efter ämbetsmannen Nils Hägerflycht, som övertog de båda Hansta-gårdarna. Han slog ihop de båda husen och lät uppföra en ny manbyggnad, som han döpte efter sig själv. Från 1682 var han bosatt där. Huvudbyggnaden är ett panelad och vitmålat trähus i två våningar. Taket är valmat tegeltak med frontespis. Gården flankerades mot norr av två envånings flygelbyggnader som numera är försvunna. Runt gården fanns en stor trädgård med lusthus och slingrande parkgångar. Förbi gården gick den gamla häradsvägen som är skriftligt belagd sedan medeltiden men har troligen anor ända från järnåldern. Vägen knöt bland annat ihop Järfälla kyrka med Sollentuna kyrka. (källa)
4. Retabel eller altaruppsats är en altarprydnad baktill på altaret, framför allt en sådan prydnad med snidade gestalter i mittdelen (corpus), vilken flankeras av snidade och/eller målade flyglar. (källa)
5. I till exempel Mesopotamien fanns också anläggningar av tempelkaraktär, där murarna hos "tempelborgar" markerade gränsen mellan ett heligt område och världen utanför. Hettiternas huvudort Hattusa i nuvarande Turkiet hade en mer än 6 kilometer lång stadsmur som då, för 3 700 år sedan, hörde till sin tids mest avancerade försvarsanläggningar. Cirka 400 f.Kr. kommer de första uppgifterna om användande av katapulter för att slå sönder befästningar. Under de följande århundradena utvecklade de grekiska stadsstaterna system med torn för flankerande beskjutning. Detta innebär att försvararna ömsesidigt korsande beskjuter utsidan av egna näraliggande murar och torn från sidan. Århundradena runt Kristi födelse byggdes omfattande linjer av försvarsmurar, som Kinesiska muren och den romerska Hadrianus mur. (källa)
6. Bastionen var fästningsverkets viktigaste anläggning, varifrån huvudförsvaret utvecklades genom flankerande eld framför vallarna. Till en början hade man anlagt så kallade bastejer, i Sverige även kallade pastejer, postejer eller rundlar, som var halvrunda, bakåt rätliniga försvarstorn och som ersatte de medeltida, trånga ringmurstornen. Bastejerna utvecklades till bastioner vilka byggdes med rätlinjiga sidor (faser) med framskjutande spets, rymmande hundratalet soldater och kanoner. Inåt var de öppna och förenade med varandra med en vanlig rak befästningslinje som kallades kurtin. Bastionens närmast kurtinen belägna delar kallas flanker, och kan vara insvängda (orilloner), för att skydda de kanoner som från flanken beskjuter de anfallande trupperna framför kurtinen och den bredvidliggande bastionens fas. Två halva bastioner jämte den mellanliggande kurtinen kallas för en bastionerad front. Det på bastionen uppställda artilleriet och andra eldvapen kunde därigenom beskjuta terrängen framför fästningens huvudvall, kurtinen. (källa)
7. I de flankerande nischerna ses personifikationen av "Fruktbarheten" och "Hälsan", eftersom akveduktens vatten ansågs hälsobringande. Relieferna på palatsfasaden berättar om den antika akveduktens tillkomst: Legendens jungfru (latin virgo, italienska vergine) pekar ut källan för de romerska soldaterna, och Agrippa övervakar bygget. Ytterligare skulpturer personifierar naturens rikedom. De håller frukter, sädesax, druvor och blommor. Personifikationen av Fama (ryktet) kröner Clemens XII:s (1730-1740) heraldiska vapen, det sattes upp 1735, medan de övriga skulpturerna var på plats 1762. (källa)