Vad betyder och hur uttalas flexur
Flexur uttalas flex|ur [-u´r] -en -er.
Flexur betyder flack böjning i bergartslager.
Ordformer och varianter av flexur
Singular
- flexur
- obestämd grundform
- flexurs
- obestämd genitiv
- flexuren
- bestämd grundform
- flexurens
- bestämd genitiv
Plural
- flexurer
- obestämd grundform
- flexurers
- obestämd genitiv
- flexurerna
- bestämd grundform
- flexurernas
- bestämd genitiv
Flexur är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet flexur
Veckning är en endogen kraft, alltså en kraft som förändrar jordytan genom att ett från början plant lager böjs och får sin form permanent förändrad (skapar en flexur). Veckning sker när två litosfärplattor kolliderar med varandra, och material kan då lyftas tusentals meter upp. Många bergskedjor är skapade genom veckning. Himalaya skapats när den Indiska kontinentalplattan började kollidera med den Eurasiska kontinentalplattan för cirka 50 miljoner år sedan, en process som fortfarande pågår. Alperna har tillkommit på ett liknande sätt. Skanderna är resultat av en äldre veckning.
Flexur (latin: flexura, 'böjning', av flecto, 'böja') är en böjning (veckning) av ett bergartslager, alternativt en packe av bergartslager. Vinkeln mellan skänklarna i flexuren är mellan 120 och 180 grader. Den vanligaste varianten av flexur är en monoklinal, medan andra varianter är synklinal och antiklinal.
