Flo Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flo

1. Kriterier och procedurer för märkning utarbetas av Fairtrade International, en paraplyorganisation med representanter för ett tjugotal märkningsinitiativ, såsom Fairtrade Sverige, samt representanter för producentnätverken i Afrika, Latinamerika och Asien. Fairtrade International (tidigare FLO) bildades 1997 och har säte i Bonn. Kontrollen sköts av det oberoende ISO17065-ackrediterade certifieringsorganet Flocert som upprättar avtal med producentorganisationer och inspekterar produktionsställena. Inspektionerna utförs av cirka 120 inspektörer från Flocert, av vilka cirka ett hundratal är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. Avgiften för Fairtrade-certifieringen betalar bland annat dessa inspektioner. (källa)
2. Insamling av läkeväxten slåttergubbe görs under blomningstiden och antingen plockas blomsterhuvudena flos arnicae cum calycibus eller också avlägsnas blomsterbotten flos arnicae sine calycibus, som sen torkas. Drogen som tillreds därav har en svagt aromatisk doft och bitter, skarp kryddsmak. Man kan även samla in rötterna radix arnicae, och de är betydligt rikare på eteriska oljor än vad blomstren är. (källa)
3. Empedokles (504–433 f.Kr.) från gamla Grekland, framhöll att tinnitus beror på obalans i organens vattenmetabolism. Enligt Aristoteles teori var tinnitus en vind som blivit kvar i örat och inte kunde komma ut. Den drabbade kunde vara förtrollad eller så hade han övernaturliga färdigheter. Utifrån den här teorin, försökte man ännu på 100-talet att bota tinnitus genom att borra hål i skallbenet för att släppa ut vinden ur örat (patienten dog oftast under operationen). Salerno och Montpellier universitet samlade på 1200-talet ett gediget medicinskt verk "Flos Medicinae Scholae Salerni" där man tar upp tinnitus som man ansåg vara ett örats och sinnets problem. En behandling var att dölja tinnitus med andra ljud. (källa)
4. "Vattublom" finns belagt 1702 och "vattenblomning" 1785. Man sade helt enkelt att vattnet "blommade" när det blev grönt utan att egentligen riktigt ha klart för sig varför, som Johan Gottschalk Wallerius skrev i Hydrologia 1748: "De Sjöar, som sägas grönska och blomma om sommaren, hafva ... sin gröna färg antingen af små Tall och Gran Frön som lägga sig på vattnet, eller ock af vattuörternas blommor och frön". Även om Linné besrev Byssus flos-aquae vid den tiden, var det inte förrän mikroskoperingen tog fart under 1800-talet som man började förstå hur det förhöll sig - Fredik Anton Wrangel skriver 1827: "Weis's mening att vattnets blommande endast skulle härröra från förruttnade sjöväxter, synes mig sannolikast kunna förklaras derigenom att han i synnerhet fästat sig vid lukten ... uti Sverige förekomma under namn af vattnets blommande mindst trenne särskilta väl bestämda vatten-Alger ...". Beteckningen "algblomning" är en 1900-talsprodukt och tas med i Svenska Akademiens ordlista först 1986 ("vattenblomning" kom med 1950). (källa)