Fluorvätesyra Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fluorvätesyra

1. Betning kallas också förfarandet att lösa och avlägsna ytföroreningar hos exempelvis värmebehandlade och svetsade rostfria konstruktioner. För olegerade eller låglegerade stål används ofta utspädd svavelsyra. Huvudingredienser för betning av rostfritt stål är fluorvätesyra, salpetersyra och vatten. Vid betningen avlägsnas glödskal, svetsoxider, rester från slipskivor, slipband, eventuella järnföroreningar, blästermedel m.m. från den rostfria stålytan. Efter betning och riklig sköljning med vatten återställs korrosionshärdigheten hos den rostfria stålkonstruktionen. (källa)
2. Vid kvantitativa kemiska analyser är det i av stor vikt, att det använda papperets halt av oorganiska beståndsdelar (dess askhalt) är så liten som möjligt. Historiskt har det filtrerpapper, som tillverkas i svenska Grycksbo av Munktell Filter haft stor internationell spridning. Det renaste filtrerpapperet behandlades förr i regel med saltsyra och ofta även med fluorvätesyra, för att så noga som möjligt befrias från askbeståndsdelar, och bestå av nästan helt ren cellulosa. (källa)
3. Mineralet flusspat (även kallat fluorit), vilket huvudsakligen består av kalciumfluorid, nämndes år 1530 av Georgius Agricola för sin användning som fluss. Fluss används för att främja sammansmältning av metaller eller mineraler. Namnet fluor kan härledas därifrån då "fluere" på latin betyder "att flöda". År 1670 upptäckte Henrich Schwanhard att glas etsas vid kontakt med flusspat som hade behandlats med en syra. Carl Wilhelm Scheele, och senare andra forskare såsom Humphry Davy, Caroline Menard, Gay-Lussac, Antoine Lavoisier och Louis Jacques Thénard, har alla experimenterat med fluorvätesyra, som lätt framställdes genom att behandla fluorit med koncentrerad svavelsyra. (källa)
4. Vätefluorid, även känt som fluorväte eller fluoran är en kemisk förening mellan väte och fluor med formeln HF. Ämnet är en gas med kokpunkt något under rumstemperatur. Fluorvätesyra är vätefluorid löst i vatten. Gasen och dess lösning reagerar med åtskilliga ämnen som annars motstår syraangrepp, som exempelvis glas, ädelmetaller och åtskilliga metalloxider. (källa)
5. Fluorvätesyra (vattenlösning av vätefluorid, HF) är en mycket starkt frätande och giftig, men pH-mässigt mellanstark syra med pKa = 3. Fluorvätesyra har en kokpunkt på 20 °C. Förvaring måste ske i plastkärl (helst teflon), då det även löser upp glas. I kroppen bildar den olösliga salter med kalcium och magnesium och kan därmed helt slå ut vissa organ som hjärta, lever och njurar. Spill på kroppen är mycket farliga, eftersom nerver behöver kalcium för att sända smärtsignaler känner man inte frätskador förrän efteråt när vävnaden dött av kalcium och magnesiumbrist. (källa)