Flygeskader Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flygeskader

1. Tredje flygeskadern (E 3) var en flygeskader inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1943–1966. Förbandsledningen var förlagd i Barkarby flygplats i Stockholms garnison i Stockholm. (källa)
2. Andra flygeskadern (E 2) även känd som Jakteskadern var en flygeskader inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1942–1966. Förbandsledningen var förlagd i Ängelholms garnison i Ängelholm. (källa)
3. I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle avvecklas och omorganiseras till vanliga flygflottiljer. Ansvaret skulle istället ersättas av tre stycken nyinrättade flygkommandon. Den 1 juli 1993 bildades regionala ledningsorganisationer. Organisationen bestod av tre stycken flygtaktiska kommandon, vilka under en övergångsperiod ingick i flottiljerna innan de blev självständiga enheter den 1 juli 1994. Mellan åren 1993 och 1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre Flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet även omfattade en avveckling av Första flygeskadern. (källa)
4. Under sommaren 1940 upprättades F 10 som ett detachement till Svea flygflottilj (F 8). När flottiljen inledde sin verksamhet den 1 oktober 1940, bar den namnet Tionde flygflottiljen, och bestod enbart av en depåstab. Den 1 november samma år utökades dock flottiljen till att omfatta två divisioner. Ett år senare, den 1 november 1941 hade flottiljens organisation utökats till att omfatta tre flygdivisioner, en markdivision och en depåstab. Flottiljen tillhörde till en början Tredje flygeskadern (E 3), vilken verkade som en jakteskader. Under de första åren tillfördes flottiljen en mängd så kallade andralinjeflygplan, vilka mönstrats av från andra flottiljerna. Från Göta flygflottilj (F 9) överfördes 27 individer av J 8 Gloster Gladiator. J 8 var vid den tiden redan ett föråldrat flygplan. Individerna som tillfördes var så nedslitna att de fick tillbringa lång tid på Centrala Flygverkstaden Malmslätt (CVM) för reparation och översyn innan de kunde tas i tjänst. I november 1941 fanns tillräckligt med flygplan för tre flygdivisioner. Många av flygplanen var dock hårt slitna varför tillgängligheten var låg. Flottiljen skulle dock få nya flygplan. Och förhoppningar fanns inom flottiljen om att det skulle bli amerikanska Vultee 48C Vanguard eller North American P51 Mustang. Dock så blev det italienska Reggiane 2000 Falco som ersatte J 8:orna. I Flygvapnet fick Reggiane 2000 Falco beteckningen J 20. Leveranserna av J 20 inleddes i mars 1942 och avslutades februari 1943 då 60 individer hade levererats. (källa)
5. Attack- och spaningsförbanden inom det svenska flygvapnet kom dock även därefter att inordnas under Första flygeskadern. Denna lades ner först 1995, då JAS 39 Gripen (med sina olika roller inom flygvapnet) introducerades. (källa)
6. År 1947 påbörjade flottiljen att bygga upp en jaktcentral i kanslihusets källare. På taket till en av jordkulehangarerna placerades flottiljens första radarstation. Den kom främst att användas som flygsäkerhetsradar, men kunde även bistå med luftbevakningsunderlag. På uppdrag av staben vid Tredje flygeskadern (E 3), kom en luftförsvarscentral att byggas 1949 i flottiljens gymnastikhall. Anläggningen var dock endast avsedd att användas som försöksanläggning. Försöket blev lyckat och början av 1950-talet fick F 13 i uppdrag att bemanna och utbilda en fungerande strilorganisation. När flottiljen började bygga upp sin strilorganisation tillfördes till en början amerikanskt överskottsmaterial. Flottiljen förfogade över en central på Bråvalla och ett utrymme i Oxelberget inne i Norrköping. I mitten/slutet av 1950-talet organiserades även en liknande anläggning på Gotland i en bunker i Tingstäde. När flottiljen fick sin första rörliga radar var det en radar som kunde användas både för stridsledning och luftbevakning. Radarn som stod på flygfältet i Bråvalla fick typbeteckningen PJ-21, P stod för pulsteknik, och J för jaktstridsledning. (källa)