Flygförmåga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flygförmåga

1. Kolibrierna har en utmärkt flygförmåga och gruppen har utvecklat ett antal distinkta flygtekniker som gör att de kan flyga framåt, vertikalt upp och ner, och som de enda fåglarna även baklänges. De kan även "stå stilla" i luften med hjälp av en ryttlande teknik. Dessa flygtekniker, tillsammans med det faktum att många arter är mycket små, gör att de ibland påminner mer om insekter än om fåglar. Kolibrier håller en mycket hög vingfrekvens med upp till 80 vingslag i sekunden. Större arter har generellt lägre vingfrekvens medan mindre arter har högre frekvens. Vingfrekvensen skiftar också inom arten beroende på vilken flygteknik som individen nyttjar för tillfället. Flyghastigheten kan hos vissa arter uppgå till över 50 km i timmen. (källa)
2. vingar på strutsar, kivifåglar och andra fåglar utan flygförmåga. (källa)
3. Ryttla är en flygförmåga hos vissa fåglar att "stå stilla" i luften genom att kraftfullt, men inte nödvändigtvis snabbt, flaxa upp och ned med vingarna samtidigt som de reser upp kroppen något. Detta resulterar i fågelns huvud befinner sig över ungefär samma punkt relativt marken över tid. Att ryttla är mycket energikrävande för fågeln och kräver även lyftkraft via vind. Tekniken nyttjas exempelvis av flera tärnor, kungsfiskare och rovfåglar vid födosök, oftast i öppna landskap eller över vatten. En teknik vid födosök är att fågeln ryttlar högt uppe i skyn, för att sedan sänka sig en bit, och till slut blixtsnabbt dyka och försöka fånga bytet. Andra arter ryttlar istället på lägre höjd och dyker direkt efter bytet. Vissa fåglar, som sånglärka, ryttlar under sin spelflykt och en del små tättingar som mesar och flugsnappare kan ibland ses ryttla under födosöket. Även kolibrier står still i luften när de suger nektar ur blommor men använder sig av en helt annan flygteknik som inte brukar betecknas som ryttling. (källa)
4. Vintertid påträffas ibland påkörda sidensvansar utefter vägar. Detta förklaras ibland med att fåglarna blivit berusade av jäst frukt men studier indikerar att det istället kan bero på de höga koncentrationer av salt som fåglarna får i sig från smältvatten från saltade vintervägar vilket påverkar fåglarnas flygförmåga. (källa)
5. Duvposten använder sig av brevduvans goda orienteringsförmåga, flygförmåga och benägenhet att flyga hem när den transporterats bort. Brevduvorna har också avlats och tränats för att bli ännu bättre i dessa avseenden. De naturliga begränsningarna för denna verksamhet har gjort att den aldrig blivit särskilt vanlig eller regelbunden. Exempel på begränsningar är risken att duvan blir tagen av en rovfågel, duvans behov av svag vind och hög omgivningstemperatur. Vid exempelvis dåligt väder, åska med elektricitet i luften eller extremt hårda vindar så kan brevduvan komma ur kurs och hamna fel. (källa)
6. Flygförmåga hos djur, antingen aktiv flykt eller olika former av glidflykt, har utvecklats separat flera gånger genom konvergent evolution hos flera olika djurgrupper. Aktiv flykt har utvecklats hos minst fyra separata djurgrupper, insekter, flygödlor, fåglar och fladdermöss, och glidflykt har utvecklats hos ännu fler djurgrupper som fiskar, ormar och flera däggdjur som flygekorrar, ringsvanspungråttor och taggsvansekorrar. (källa)