Folklivsskildrare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folklivsskildrare

1. I närheten, intill Enhörnaleden (länsväg 522), finns den så kallade "Suptallen" där traktens kördrängar möttes för att ta sig en sup. Här kan man parkera bilen och följa skylten "Mars Källa 700 m". Besökaren går sedan över "Gillberga kulle" där körsbärsträden blommar i "Körsbärslunden" om våren. Här står en sten med en hyllning över trakten författad av folklivsskildraren Amadeus Bianchini (1867-1930) och ristad av Paul Weigl. Gillberga är en gammal kulturbygd med gravhögar och lämningar efter bebyggelse. Marken ägs av Södertälje kommun och sköts av Enhörna Trädvårdsförvaltning. Allmänheten har fritt tillträde. (källa)
2. Tillsammans med två diktarvänner, Guido Menasci och Giovanni Targioni-Tozetti, gjorde de ett libretto av en berättelse av den sicilianske folklivsskildraren Giovanni Verga. Så snart de hade klottrat ned ett par verser på ett vykort avsändes detta till Mascagni som komponerade så snabbt att han ofta var före författarna. Enligt tävlingsreglerna skulle endast enaktare kunna deltaga. Mascagnis opera var emellertid i två akter och för att ej bli avvisad måste han låta ridån vara uppe hela tiden och förbinda de två delarna med det kända intermezzot. Då verket var färdigt och inlämnat (samma dag som anmälningstiden gick ut) förlorade Mascagni helt modet. Så liten tro på att han skulle vinna priset hade han att han bad sin vän Puccini att skaffa honom ett arbete som kontrabasist i någon orkester. Sammanlagt inkom 73 operaförslag och 5 mars 1890 hade juryn valt ut de vinnande tre bidragen varav Mascagnis var ett. Premiären ägde rum på Teatro Constanzi i Rom den 17 maj 1890 inför endast en halvfull salong, men trots detta var publiken vild av hänförelse och snart gjorde operan sitt segertåg över världen. När Mascagni dog 1945 hade operan uppförts mer än 14 000 gånger bara i Italien. Då operan endast varar ca 75 minuter spelas den ofta tillsammans med en annan kort opera, som regel Leoncavallos Pajazzo. I engelskspråkiga länder går de under beteckningen Cav och Pag. (källa)
3. En bestående insats var publiceringen av uppslagsboken Svenska folkförfattare. Bygdediktare, hembygds- och folklivsskildrare , vilken utkom i tre delar 1929–1938. Där finns biografiska upplysningar om en lång rad mindre kända folkliga författare, som inte saknas i andra författarlexikon. Jämsides med dem finns också biografiska och bibliografiska uppgifter om en rad nationellt erkända författare med intresse för landsbygds- och folklivsskildring. De mindre väletablerade amatörförfattarna kom genom detta lexikon att ingå i ett vidare litterärt sammanhang. Faktauppgifterna erhölls genom utskick av frågeformulär till de berörda och svaren innehåller därmed en rad intressanta förstahandsuppgifter. (källa)