Folklivsskildring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet folklivsskildring

1. På salongen 1878 ställde han ut Vitbetsrensare i Picardie som föreslogs att inköpas av svenska staten, men inte utan kritik - konstkritikern Nyblom framförde att det borde ske en modernisering av Nationalmusei inköpsbestämmelser och Fritz von Dardel kommenterade att den var "ett utmärkt arbete fast saknande all poesi" - och då statsinköpet skulle äga rum fann nämnden den ej önskvärd för Nationalmuseum, varpå Göteborgs konstförening förvärvade den för senare placering på Göteborgs konstmuseum. vid salongen 1879 tilldelades han tredje klassens medalj för målningen Arrestering som beskriver en ung bondkvinna som häktas för barnamord på en bygata i Picardie. Verket inköptes av Franska staten för placering på Luxembourgmuseet numera på museet i Amiens. Miljön för målningen och många andra av hans folklivsskildringar är hämtade från Mailly i Picardie där han regelbundet under några år vistades på somrarna. Som omväxling till bondemotiven och folklivsskildringarna målade Salmson den eleganta rokokoscenen En repetition af Tartuffe 1881, som följdes av En seans 1882 som finns i form av en skiss på Nationalmuseum. 1882 målades Konfirmanderna med motiv från en fransk by som inköptes av franska staten, och som finns i form av en skiss på Malmö museum. Salmson var under 1880-talet nestorn i den svenska konstnärskolonin i Paris och en erkänd begåvning som många av de yngre konstnärskamraterna såg upp till. (källa)
2. Från 1840-talet, efter att ha fått överta sin biologiske fars malmgård ökade hans skönlitterära produktion enormt. Han skrev främst skådespel, sociala tendensromaner och senare de så populära folklivsskildringarna i stockholmsmiljö, till exempel Hyrkuskens berättelser och Berättelser efter klockaren i Danderyd. 1843 uppfördes hans skådespel Positivhalaren på den 1842 grundade Nya teatern, ett lustspel med sång, och blev snabbt mycket populärt. Blanche ansågs ha återupplivat den svenska lustspelsdiktningen, som nästan helt legat nere sedan Gustaf III:s dagar, och under de följande sju åren uppfördes inte mindre än 36 nyskrivna pjäser av Blanche på Stockholms teatrar. (källa)
3. 1997 - Utsikt frå ett mjölkabor (folklivsskildringar på vers och prosa). (källa)
4. Motiven i Edelfelts måleri utgjordes bland annat av interiörer och folklivsskildringar från den nyländska skärgården, till exempel På havet (1883) och Lekande pojkar på stranden (1884). De sistnämnda motiven ökade i takt med nationalromantikens framväxt på 1890-talet. (källa)
5. Sparre följde 1889 med Akseli Gallen-Kallela till Finland och fattade tycke för landet och i synnerhet den ålderdomliga kulturen i Karelen. År 1891 visades två av hans verk med finska motiv, Söndagsvila och Finsk bondflicka, på salongen i Paris. Samma år beslöt han att flytta till Finland och förblev bosatt där till 1908. Han företog vidsträckta resor i Finland och skildrade de i såväl målningar som i boken Bland Kalevalafolkets ättlingar - anteckningar från en vandring i Fjärrkarelen 1892. Målningen Den första snön och Middagen (båda 1891) väckte stor uppmärksamhet och den förra visades i Paris på Salon Champs de Mars 1893. År 1895 fick han första pris i en tävling om altarmålning för Vasa kyrka och året därpå en beställning på Finlands ständers hyllningsadress med anledning av tsar Nikolaj II:s kröning. År 1896 utförde han målningen Hemvändande kyrkofolk som tillkom i flera versioner och tydligt vittnar om Sparres intresse för folklivsskildringar. (källa)
6. Miraklet i Småland är en svensk film från 2005 i regi av Carl-Johan Seth. Filmen är en fiktiv folklivsskildring över småföretagsamhetens kulturmönster i sydvästra Småland mellan åren 1945 och 1990. (källa)
7. Till sitt yttre är dikten en ett stycke folklivsskildring från 1800-talets Värmland. Litteraturprofessorn och Frödingbiografen Henry Olsson räknar den till de Frödingdikter som skildrar tidigare fruktade och respekterade män, som mist sin ställning. Fröding själv skriver, i en kommentar från 1903, att den skrev som "en grotesk karikatyr på storsvenskeriet med Sveriges stormaktsvälde i bakgrunden och den mera beskedliga moderna svenskheten i förgrunden.". (källa)
8. En bestående insats var publiceringen av uppslagsboken Svenska folkförfattare. Bygdediktare, hembygds- och folklivsskildrare , vilken utkom i tre delar 1929–1938. Där finns biografiska upplysningar om en lång rad mindre kända folkliga författare, som inte saknas i andra författarlexikon. Jämsides med dem finns också biografiska och bibliografiska uppgifter om en rad nationellt erkända författare med intresse för landsbygds- och folklivsskildring. De mindre väletablerade amatörförfattarna kom genom detta lexikon att ingå i ett vidare litterärt sammanhang. Faktauppgifterna erhölls genom utskick av frågeformulär till de berörda och svaren innehåller därmed en rad intressanta förstahandsuppgifter. (källa)
9. Knorring debuterade anonymt 1834 med romanen Cousinerna, en realistisk skildring i herrgårdsmiljö där kärleken ställs mot pliktens krav. Cousinerna följdes under pseudonymen "Förf. till Cousinerna", såsom Vännerna (1835), Qvinnorna (1836) och Axel (1836), som är en fortsättning på Cousinerna. Illusionerna (1836), är en realistisk och spirituell skildring av det mondäna sällskapslivet i Stockholm åren 1812-13, som mycket påverkades av Germaine de Staëls besök. Med Ståndsparalleller (1838), som delvis är en folklivsskildring försökte Knorring utöka sin ämneskrets och närma sig den liberala oppositionen. Samuel Ödmanns Hågkomster var inspirationskälla till hennes skildringar av allmogen och prästerskapet. Bland hennes övriga romaner märks Tante Lisbeths 19:e testamente (1838), Skizzer (1841 och 1844) samt Förhoppningar (1843). Torparen och hans omgifning (1843) var den första bonderomanen i svensk litteratur. Uppfattningen av bönderna, "dessa naturmänniskor" är rousseauansk och idealiserad, Denna romans tendens riktade sig mot Carl Jonas Love Almqvists Det går an men förfelade sin verkan. (källa)
10. Pilsnerfilmen gav upphov till en relativt kort men intensiv debatt bland främst Stockholms filmkritiker. Attityden bland dessa växlade stort mellan fördömande och förståelse. Att de tidiga lustspelen eller pilsnerfilmerna skulle varit utskällda av filmkritiken är alltså en myt. Det är dock sant att de är mycket omdiskuterade. Inte minst Stockholms-Tidningens huvudkritiker Bengt Idestam-Almquist (under signaturen "Robin Hood") kunde svänga mellan ytterligheterna. Om Söderkåkar, som anses vara den första pilsnerfilmen, skrev han att överflödet av pilsner och munnar inte var publikfriande och tillgjort, utan att det var mer en spegling av liv som blev "spräckligt" av dessa varor. Om Augustas lilla felsteg skrev han följande: "Många påstå visserligen att de så kallade folkfilmernas kaffekaskar, hantverkare, pilsnerbuteljer och arbetare inte ett dugg representera det verkliga Sverige av år 1933, att det är falskt alltsammans, att svenska hantverkare och arbetare äro helt annorlunda. Men huru förklara det igenkännandets småleende som troget vilar på många åskådares läppar". I en recension av Pettersson och Bendel ansåg han att pilsnerfilmen var skygg inför verkligheten och att folklivsskildringen var falsk. (källa)